SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1921  
FALKAD falka4d, r. (m. Dalin (1850); f. G. Dalin (1871)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr skrivet falc-)
Etymologi
[jfr t. falkade, f., eng. falcade; av fr. falcade, f., efter it. falcata, f., l. bildat direkt till falquer (se FALKERA)]
ridk. benämning på den rörelse med jämfota, hastigt undersatta bakben och sänkt bakdel som hästen utför vid hastig övergång från galopp till halt (l. stundom av okynne), halvkurbett, ”hastig kurbett”. Holmberg (1795; under falquer). Falcader; eller sådane rörelser i bakdelen där väl böjda och jemnt ansatte häsar (dvs. hasar), i några på hvarandra följande tempo framflyttas, hvarvid bakdelen sänkes mer och mer, och svansen sluteligen råkar marken. Ehrengranat Häst. rör. 65 (1818). Dens. Ridsk. I. 1: 73 (1836).
Spoiler title
Spoiler content