1) frukta, rädas, vara orolig (för ngn l. ngt); befara (ngt). Ath ingen skall ware ther han skall fare eller rädes före. GR 8: 361(1532). Lindh Huuszapot. 101(1675). Jagh .. farar thet torde medh tijden .. komma på mitt answar. VDAkt. 1707, nr 688.
2) undersöka, granska; behandla l. ”ta” (ngt så l. så). Att hans kon:ge Ma:t större ursack hade att krefvie honum, um man alt så nöge fare och reckne skulle. RA 1: 435(1545). Ia (svara de) huadh skall man göra? Hoo kan altt fara så nogha? LPetri Oec. 17(1559).
