publicerad: 1924
FERNISSA färnis4a l. fær-, stundom 3~20 l. 032 (ferni´ssa Weste, fä`rnissa Dalin), r. l. f. ((†) n. Scherping); best. -an; pl. (i bet. olika slag av fernissa) -or. Anm. Förr ngn gg med lat. böjning.
Ordformer
(äv. skrivet fär-. — vern- (värn-) 1742—1765. -issa c. 1600 osv. -isse 1554—1742. -itz 1554—1641. -itza 1667. -iss 1578—1838. -is 1686—1737)
Etymologi
[y. fsv. färnissa; av mnt. fernis(se), fornis(se), mht. vernīz, virnīz, t. firnis; jfr fr. vernis, eng. varnish, it. vernice, mlat. vernix; av ovisst urspr.]
1) flytande ämne (företrädesvis bestående av feta oljor l. harts) som äger egenskapen att, tunt utstruket på föremål, efter kort tid hårdna o. bilda ett glänsande, hårdt o. glatt överdrag; äv. om själva överdraget; jfr LACK. Överdraga, bestryka med fernissa. Skrapa bort den gamla fernissan. BtÅboH I. 1: 21 (1554). (För brännskada) må man strax smöria fernissa thett som .. brändt ähr, ty then swalkar och helar såret. OMartini Läk. 40 (c. 1600). Rosenfeldt Roo C 3 b (1686). Liedbeck KemTekn. 671 (1867). — jfr GALOSCH-, GULD-, KAUTSCHUCK-, KOPAL-, LACK-, OLJE-, SPRIT-, TERPENTIN(OLJE)-FERNISSA m. fl.
2) bildl.; särsk.: skön(t) o. glänsande yta l. yttre som icke motsvaras av inre värklighet, yttre sken (av ngt), ngt som blott är ytligt. Scherping Cober 2: 266 (1737; i bild). Om Söndagarna voro de pyntade på bästa sätt, med en ytlig fernissa af snygghet och ordning. Knorring Ståndsp. 1: 47 (1838). Om vi närmare aktgifva, huru ofta vår bildning endast är en tunn fernissa öfver ett ondt hjerta. Rudin 1Evigh. 2: 496 (1869, 1878). Under fernissan af västerländsk bildning behåller den kinesiske studenten sin ursprungliga typ. Nyström NKina 2: 230 (1914). — jfr HUVUDSTADS-, KULTUR-FERNISSA m. fl.
Ssgr (till 1): A: FERNISS-ARTAD, p. adj. —
-BEREDNING. —
-FABRIK. —
-FÄRG. tekn. med fernissa försatt färg, fernissartad färg. Almroth Karmarsch 534 (1839). SWide i NordT 1896, s. 368. —
-KOKARE, m.||(ig.). —
-TRÄD. (fernisse- 1759—1781) benämning på vissa arter av släktet Rhus Lin. (t. ex. Rhus vernicifera DC., lackträdet, o. Rhus vernix Lin.) av vilkas mjölksaft fernissa l. lack framställes. SvMerc. IV. 3: 270 (1759). Japanska fernissträdet. Strindberg (o. Sjögren) SvNat. 34 (1901). —
-ÖVERDRAG~002, äv. ~200.
B (numera bl. bygdemålsfärgat): FERNISSE-PÄNSEL, -TRÄD, se A.
Avledn.: FERNISSA, v., se d. o. —
Spoiler title
Spoiler content