SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1924  
FESTIN, r. (l. m.); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(festenger, pl. Uggla Herald. 125 (1746))
Etymologi
[av fr. festin, av it. festino, diminutivform till festa, fest, av mlat. festa, eg. n. pl. av adj. festus, festlig (jfr FEST)]
(†) stort gästabud, festmåltid, bankett, kalas, fest. Swedberg Schibb. 271 (1716). Den förestående festin, vid Prints Gustavs födelse. VGR 1745, s. 308. Oldendorp 1: 293 (1786). Ekbohrn (1868). — bildl. Bellman SkrNS 2: 205 (1791).
Spoiler title
Spoiler content