publicerad: 1924
FIENDSKA, f.
Ordformer
(fiändska c. 1755)
Etymologi
(†) kvinnlig fiende; trätosyster; äv. bildl. Mik. 7: 8 (Bib. 1541). Min fiendska sig gladde åt min skade. Kolmodin QvSp. 1: 348 (1732). Kan han så älska verlden, som är hans fiendska och försmäderska. Borg Luther 2: 60 (1753). DA 1771, nr 38, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content