publicerad: 1924
FILTER fil4ter, n.; best. filtret; pl. = l. filtrer, ngn gg filtrar (Grönberger Hvitbet. 22 (1872: benkolsfiltrarne)); l. FILTRUM fil4trum, n.; best. filtret l. (vard.) filtrumet, i best. anv. äv. utan slutartikel; pl. filtrer l., med. lat. pl.-ändelse, filtra fil4tra. Anm. 1:o Ss. rent lat. form torde man böra uppfatta filtrum hos Franckenius CollPhilos. C 2 b (1651). 2:o Pl.-formen filtra förekommer stundom äv. hos förf. som i sg. använda formen filter. Nyblæus Pharm. 66 (1846).
Ordformer
(filter 1845 osv. filtrum 1749 osv.)
Etymologi
[jfr fr. filtre, av it. filtro påvärkad lärd biform till feutre, filt, av mlat. filtrum; ordet är av germ. urspr.; jfr FILT]
1) porös kropp l. massa varigm en vätska (gas) silas (ledes) för att befrias från orenlighet l., i allm., från främmande, vanl. olösta ämnen; anordning l. apparat för filtrering; förr stundom: filtrersten. Wallerius Min. 74 (1747). VetAH 1749, s. 139. Berzelius Kemi 3: 369 (1818). Den heta vätskan filtreras .. genom ett filtrum af glasull eller asbest. SFS 1900, Bih. nr 47, s. 11. Nere på slätten ligga de väldiga filtra, som rensa vattnet från organismer och uppslammade föroreningar. TurÅ 1914, s. 264. — jfr ASBEST-, BENKOLS-, BOMULLS-, KOL-, NATUR-, PAPPERS-, SAND-, SÅGSPÅNS-FILTER l. -FILTRUM m. fl.
2) i utvidgad anv., dels fotogr. om färgad glasskiva l. kemisk lösning o. d. med vars hjälp man avskiljer ljusstrålar som icke böra invärka på den fotografiska plåten, dels med. om metallskiva o. d. varmed radiumstrålning befrias från strålar som icke äro avsedda att komma till användning. 2NF 8: 1002 (1907). Därs. 22: 882 (1915). — jfr FÄRG-, GRÖN-, LJUS-, METALL-, RÖD-, SEKUNDÄR-, SKYDDS-, STRÅL-FILTER l. -FILTRUM m. fl.
Ssgr (till 1; i fackspr., mindre br.; i allm. ersatta av motsv. ssgr till FILTRERA): FILTER-BASSÄNG. Sthm 2: 328 (1897). TT 1901, V. s. 49. —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content