publicerad: 2001
SÅGA så3ga2, v.1 -ade. ((†) pr. sg. -er Risell Vitt. 469 (1722); sup. -et G1R 22: 165 (1551); p. pf. -it GripshR 1539, s. 15 (: Såghit, n.)). vbalsbst. -ANDE, -ERI, se avledn., -NING; -ARE (se avledn.), -ERSKA (se avledn.).
Ordformer
(sag- (sz-, -aa-, -gh-) i ssgr 1526 (: saaghe qwarnar)—1679 (: sagblåckar). sog- 1526 (: sogass vtaff). såg- (sz-, -åå-, -gh-) 1527 (: sågoquern) osv. sååff- i ssg c. 1600 (: sååffbräder))
Etymologi
[fsv. sagha; jfr fd. sawe (d. save), fvn. saga, nor. sage, mlt. sāghen, mnl. sāgen (nl. zagen), fht. sagōn, mht. sagen (jfr äv. avljudande fht. segōn, mht. segen, båda: såga), eng. saw; avledn. av SÅG, sbst.1 — Jfr SÅG, sbst.5]
1) skära l. arbeta med såg (se SÅG, sbst.1 1) för att avskilja l. forma l. framställa l. åstadkomma ngt; vanl. med handlingens föremål l. syfte l. resultat uttryckt med obj. l. (obj. o.) prep.-uttr. l. särsk. förb., särsk. dels: gm sågning (i ovan angiven bet.) dela l. kapa (ngt i två l. flera stycken o. d.) l., utan prep.-uttr., dela osv. (ngt) i stycken o. dyl. l. avskilja (ngt från ngt), dels: gm sågning framställa l. åstadkomma l. forma (ngt) (o. i denna anv. ofta i p. pf. i adjektivisk anv.); äv. (o. i denna anv. äv. refl.): vid sågning tillfoga sår (se g); äv. (mera tillf.) med subj. betecknande (skärande del(ar) hos) maskin l. redskap. Såga ved, stockar, bräder. Såga i trä, marmor, sten, metall. G1R 3: 184 (1526). (Om adelsmannen) låter Ekeplanker såga, moste han .. (sälja dem till) halfft wärde. RARP 2: 42 (1633). Qwinfolken (i Frankfurt) gjöra mycket utsysslor, såga och hugga wed (osv.). Palmstedt Res. 52 (1778). Lagarne vid trepanering läras i operationer, at man .. bör såga sackta efter diploe. Martin Bensj. 45 (1782). Olivens stam i stycken sågas. Adlerbeth Buc. 72 (1807). Isen i Djurgårdsbrunnsviken är 22 tum tjock, och genom den måste ständigt sågas breda vakar för att icke de på pålar uppförda byggnaderna skola lyftas upp och vräkas omkull. SD(L) 1897, nr 55, s. 3. När virket sågas och kantas, uppstår en hel del affall. Ekman SkogstHb. 180 (1908). Den erhållna produkten (galalit) kan, alldeles som horn, sågas, fräsas och borras. Bolin KemVerkst. 132 (1942). Märklig maskin sågar i marmor. SvD 21 ⁄ 5 1952, s. 7. (Pappa och Martin) stod en stund och såg Smed Nisse såga. Höijer Solv. 155 (1954). Sundsvallsdistriktet blev under en period världens största samlade sågverksdistrikt, som ensamt svarade för ungefär en femtedel av Sveriges export av sågade varor. TurÅ 1984, s. 84. — jfr AV-, BORT-, FRÅN-, FYR-, FÖR-, GENOM-, HAND-, IN-, JÄMN-, KANT-, KLING-, KROK-, NED-, PLAN-, RAK-, SÖNDER-, UPP-SÅGA m. fl. samt CIRKEL-, FANER-, HAND-, HÄLFTEN-, IS-, KALL-, KONTUR-, LÖV-, PLANK-, RIBB-, SALU-, SLIPER(S)-, SNED-, STAV-, STEN-, TIMMER-, VED-SÅGNING m. fl. o. KORT-, NY-, O-SÅGAD m. fl. — särsk.
a) i uttr. såga ngt till ngt, gm att såga forma ngt till ngt. Såga block till plankor, till bräder, till läkten. Weste FörslSAOB (c. 1817). Såga stockarna till bräder. Auerbach (1913). Timret skulle sågas till sparrar och bräder för uppförande av ett boskapsstall på ranchen. Schulze KanadPrär. 53 (1931). Sågverksminn. 18 (1948).
b) (numera mindre br.) i fråga om handlingen l. verksamheten l. sysselsättningen att fälla växande träd till virke, timmer o. d., avverka (se d. o. II 1); företrädesvis ss. vbalsbst. -ning o. i denna anv. äv. konkretare (jfr c), dels om enskild omgång av avverkning, dels om produktion l. resultat av avverkning. Vederbörande anbefalldes att tillse det skogen ”icke genom allt för mycket sågande .. (blefve) hindrad och förderfvad”. FörordnSkog. 19 ⁄ 12 1683, s. 4. (Bergs)Collegium (har) .. til Skogarnes besparande .. påmint .. at det öfwerflödiga sågande i Bergslagen hämmas, och Utskeppningen af Bräder något inskränckas kunde. HC11H 13: 39 (1697). Alla de mål, som röra antingen sågning .. eller röd och swedjande uppå Krono och Kronoskatte skogar .. böra förblifwa under HäradsRätternes Jurisdiction. Flintberg 4: 205 (1801). Från Archangelsk meddelas, att största delen å sågverksegarna .. öfverenskommit att .. utsläppa sommarnes sågning först år 1903. SD(L) 1901, nr 475, s. 4. Genom träkokningen kan .. avfall från timmeravverkningar och sågningar .. komma till användning och givas värde. Bergström Kol. 2 (1922). Fr. o. m. 1864 var sågningen fri i vårt land. Wik NSvSågvInd. 82 (1950).
c) (numera bl. mera tillf.) ss. vbalsbst. -ning i konkretare anv. (jfr b), särsk. övergående i bet.: sågningsarbete. HammarkDomb. 8 ⁄ 7 1614. Kokerskan (vid lasarettet) .. bestås .. en Hjelpkarl för sågning och upbärande af wed och watn. PH 14: 146 (1788). Timret, plankorna kosta så och så mycket i sågning. Weste FörslSAOB (c. 1817). Sågning önskas av helt såglag med eget sågverk. ÖgCorr. 29 ⁄ 12 1931, s. 12 (annons).
d) med avs. på bröd l. bakverk o. d.: skära (upp) med brödsåg l. sågtandat verktyg o. d.; särsk. i p. pf. i adjektivisk anv., om fabrikstillverkat knäckebröd: som sågats upp i lämpliga portionsbitar. I senare tider (har man) hufvudsakligen gjutit .. (gâteaumassan) i kapslar, hvaraf antingen sågats skifvor eller brutits oformliga bitar. Grafström Kond. 56 (1892). Paketering av sågat spisbröd i 5 kg:s kartonger vid en spisbrödsfabrik. Sällfors ArbStInd. 332 (1939; rubrik). Såga brödet i jämna skivor. SvHandordb. (1966).
e) bokb. med avs. på (ryggen av) bokband l. ark: med såg förse med skåra (för anbringande av tråd för häftning). Tjocka folioband förses vanligen med 5 insågade snören .. Qwart- och stora octavband, som sågas eller häftas på remmar, erhålla 4. Thon o. Kirsch 40 (1856). Första och sista arket i boken med sina försättsblad skola ej sågas. Key Amatörbokb. 36 (1916). Fig. 16 .. visar, huru boken hålles då den inpassas i pressen för sågning. Därs. 45 (1929). — jfr IN-SÅGA.
f) gm söndersågning av is åstadkomma isränna för (fartyg o. d.); äv. refl.
α) ss. enkelt ord: med avs. på fartyg som sitter fast i is: gm söndersågning av isen lösgöra o. införa (till en hamn o. d.), gm sågning åstadkomma isränna för. Ångaren Serla .. har nu .. insågats från dess plats i den 9 tum tjocka isen .. Befälhafvaren .. ansåg sig nödsakad anlita besigtningsmän, hvilka ålade honom att ofördröjligen såga ångaren till kaj. SD(L) 11 ⁄ 1 1897, s. 4. — jfr IN-SÅGA.
g) vid sågning ofrivilligt tillfoga (ngn, äv. sig) sår; äv. oeg. (jfr h). Han råkade såga sig i benet. Tänk på vår gamle William, som blev fördömd efter att ha sågat gamle Chaworth med sabeln. Combüchen Byron 83 (1988). När Karl-Erik Welin sågade sig i benet med en motorsåg under en pianoafton, gav händelsen genljud i hela musikvärlden. DN(B) 14 ⁄ 12 1994, s. B4.
h) i oeg. (jfr g) l. överförd l. bildl. anv.; särsk. ss. uttryck för (resultat av) verksamhet l. om ljud (se δ) som påminner om l. för tankarna till sågning; särsk. i uttr. såga med nacken, göra sågliknande rörelser med nacken, röra nacken fram och tillbaka; äv. dels med obj. ersatt av bestämning inledd av prep. på, dels opers., dels i p. pr. o. p. pf. i adjektivisk anv. En hwass rakeknif mera sågar än skär af håret. Polhem Test. 37 (c. 1745). Allmänna Tallbarrsågaren .. Honan sågar hål i barret och lägger ägg. Dahlbom Insekt. 300 (1837). Assessor Melon .. med höga löskragar, som sågade på öronsnibbarne. Wetterbergh Penning. 154 (1847). Jan Jansson satt tyst .. han sågade med nacken i sin stela stärkkrage. Blomberg Överg. 34 (1915). (Hästen) knogade (i den djupa snön) med sågande rygg genom skarens tunna skorpa. Dens. Uvd. 156 (1917). — särsk.
α) i fråga om upprepad rörelse fram och tillbaka som ngn gör med armarna l. händerna l., i fråga om djur, vingarna o. d.; särsk. i uttr. såga i tyglarna, dra tyglarna (o. därigm betslet i hästs mun) fram och tillbaka. Deklamera nu det der talet .. Såga icke luften för mycket med händerna. Hagberg Shaksp. 1: 351 (1847). Rektorn nedböjde förbrytarens nacke och sågade honom .. eftertryckligt med sin knöliga käpp. Topelius Läsn. 7: 107 (1891). Signoran sliter och sågar i tyglarna utan att få upp det envisa åsnehufvudet det minsta grand. OoB 1892, s. 266. (Nattskärrorna) visa sig .. ytterst upprörda, om någon överrumplar dem, när de ha ungar. Vid ett sådant tillfälle sågs honan, sittande på en gren, med utbredd stjärt och ”sågande luften med vingarna”. Rosenius SvFågl. 2: 328 (1924). Hans armar sågade av och an, medan han sjöng, som om de velat pressa fram tonerna ur hans breda bröst. Krusenstjerna Fatt. 3: 311 (1937). — särsk. (†) ss. vbalsbst. -ning. Sågning. Sågrörelsen göres med inre handkanten och användes på extremiteterna uti samma utgångsställningar som de för hackning och valkning brukliga. Hartelius Sjukgymn. 105 (1870). Armar till sågning (gymn.). Cannelin (1921).
β) (vard.) ss. vbalsbst. -ning i konkretare anv., om ojust fällning (bakifrån). Ullevi-besökarna .. bjöds stundtals på fartfylld underhållning (i fotbollsmatchen) .. Dessvärre också .. fula påhopp och sågningar bakifrån. GbgP 10 ⁄ 5 1990, s. 47.
γ) om vattenmassa, mer l. mindre liktydigt med: gm erosion gräva ut (dal o. d.), erodera; äv. dels i p. pf. i adjektivisk anv.: som åstadkommits gm erosion, dels i p. pr. i adjektivisk, särsk. överförd anv., om kraft: som innebär ett eroderande. Kara-su(floden) utfaller i Tagdumbasch-darja(floden), som med feberaktig energi sågat sin tvärdal .. genom de meridionala bergskedjorna. Hedin GmAs. 2: 11 (1898). Därs. 276 (i p. pf., om flodbädd). Skikten (av bergkalk i Koloradofloden) äro vågrätt lagrade, och hela lagerföljden har genom vattnets evigt sågande kraft .. blivit blottad. Dens. Pol 2: 381 (1911).
δ) (i fackspr., i sht bot. o. zool.) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., om växtdel l. kroppsdel l. organ hos djur: som har l. är försedd med uddar o. inskärningar, tandad, sågtandad; förr äv. om muskel hos människa: sågtandad. Linné Öl. 12 (1745; om blad). Leguan. Ödla med lång rund stjärt, femfingrade fötter, sågad kamb under hakan, och tandig rad efter ryggen. Dens. MusReg. 43 (1754). De första Vingpennorna (hos ugglan) äro altid litet tandade eller sågade i kanten. VetAH 1793, s. 231. I vissa fall utlöpa dessa hufvuden (till en flerhövdad muskel) i en rad efter hvarandra, liksom tänderna i en såg, och kalllas då en dylik muskel för sågad. Wretlind Läk. 3: 4 (1895). Allt efter de olika ledernas antal eller form kunna (pannspröten eller antennerna hos olika typer av insekter) .. vara trådlika, sågade, kamlika, klubblika o. s. v. Tullgren Skadeins. 12 (1906). Sågtång (Fucus serratus), som lätt känns igen på att bålen är sågad i kanten. Selander LevLandsk. 129 (1955). — jfr IN-SÅGA o. GLANDEL-, GROV-, NAGG-, SMÅ-, TAGG- SÅGAD.
ε) ss. vbalsbst. -ning, i konkretare anv., om inskärning l. udd på växt(del), tandning. Kännemärkena för Cohorterna tagas från nästan alla Växtens delar: från blomhängena .. af bladens längd, deras helhet eller sågningar, glatthet eller ludenhet. Wikström ÅrsbVetA 1830, s. 72. Nederbladens sågning (hos Rosa Afzeliana) .. med breda naggtänder .. (mer l. mindre) trubbade. ArkBot. X. 13: 89 (1911).
ζ) i fråga om avgivande av upprepat, mer l. mindre skrovligt l. gnisslande l. rosslande ljud som (mer l. mindre) påminner om det ljud som uppstår då en såg(klinga) skär genom trä o. d.; särsk. om fågel: frambringa skrovligt osv. ljud; äv. dels opers., dels i p. pr. i adjektivisk, särsk. överförd anv., om ljud o. d.: som känntecknas av sågande (i ovan anförd bet.). (Handelsexpediten) kunde .. härma djurs läten, såga med munnen, dra ut korken ur en butelj och härma en kalkonunge, som fångar flugor. Wetterbergh Penning. 308 (1847). Det sågar i bröstet. Tholander Ordl. (1872). Vid utandningen höres (vid strupsjuka) ett egendomligt hest, skroffligt, ”sågande” ljud. Wretlind Läk. 7: 49 (1899). Kornknarren sågar på sitt sträva sätt. Blomberg Vallf. 79 (1926). Nu har vinden tagit i utanför. Det ylar och sågar, tjuter och visslar. GbgP 1951, nr 146, s. 14. Med ens stannade hon. Som om hon hört något, fast inte ett ljud kunde förnimmas utom syrsornas sågning. Vi 1951, nr 20, s. 6. — jfr SMÅ-SÅGANDE. — särsk.
α') (vard.) nedsättande, i fråga om (okänslig l. oinspirerad l. oskicklig) spelning på fiol l. annat stråkinstrument, ungefär liktydigt med: gnida, fila. När bonde spelman såger. Risell Vitt. 469 (1722). Du wet ju hwad Dametas wågar, / En rostig sexti års Poët: / Han på sin gamla giga sågar, / Och likwäl aldrig sluta wet. Strand Tidsfördr. 2: 93 (1763). Såga på en fiol. SvHandordb. (1966).
β') (vard.) i fråga om att tala länge o. omständligt om samma sak l. ämne l. ständigt upprepa l. dryfta ngt, ofta ungefär liktydigt med: mala (se d. o. 6 b); förr äv. i uttr. såga på ngt mot varandra, omständligt dryfta ngt med varandra; i sht förr äv.: smågnata, kälta, mala (se d. o. 6 c); äv. om röst. Hwar siälen (uppväckt från döden) medlertid har warit, är en fråga? / Hwarpå förwetet folk må mot hwarannan såga. Kolmodin QvSp. 2: 466 (1750). Gumman går jemt och sågar. Weste FörslSAOB (c. 1817). Det är i denna fjerde akts tredje scen (av ”Signora Luna”) ett evigt sågande med namnen Rinaldo och Miraflor da Cugna. Lysander Almqvist 156 (1878). Ur den tidiga barndomens halvdunkel mindes Bice moderns oavbrutna grälande, hennes skarpa röst, som sågade och sågade. Heerberger Dag 317 (1939). (Års)Mötet sågade vidare. Karnstedt Slamf. 169 (1977).
η) (numera bl. mera tillf.) i fråga om förflyttning fram o. tillbaka (äv. i uttr. såga av och an); äv. refl.: förflytta sig fram gm upprepade framåtgående (avbrutna av tillbakagående) rörelser. Hör, sad’ Charon, doktor Théel / Mig i åtta timmar plågat, / Då i stormen, våt och stel, / Jag mig mellan böljor sågat. Bellman SkrNS 2: 248 (1792). Med i tävlingen är också ett modernt disellok .. ett av dom där röda-vita loken som sågar av och an på bangårdarna och som alltid stoppar trafiken vid Porkalagatan i Helsingfors. Hufvudstadsbl. 25 ⁄ 9 1988, s. 10. Fram-back. Fram-back. Motorn lyder snällt order när (den gamla båten) Klara Marie sågar sig runt i hamnbassängen. SDS 19 ⁄ 5 2000, s. B1.
2) [specialfall av 1 h; jfr äv. SÅGA AV] (vard.) med avs. på person l. förslag l. litterärt verk l. film o. d.: kritisera ned l. sönder l. ihjäl, gm hård kritik nedgöra, gå illa åt, sabla ned, ”spola”; i sht i pass.; äv. i uttr. såga ngn l. ngt jäms med fotknölarna, såga (i ovan anförd bet.). Lars Noréns pjäs Natten är dagens mor sågades efter USA-premiären jäms med fotknölarna av mäktiga New York Times recensent. SvD 16 ⁄ 3 1984, s. 15. De unga, progressiva musikerna sågas ofta av kritikerna. GbgP 17 ⁄ 3 1986, s. 1. Efter juristkommissionens fullständiga sågning av (Hans Holmérs) .. arbete som spaningschef i palmeutredningen har han (osv.). Därs. 17 ⁄ 12 1987, s. 5. Justitiedepartementets idéskiss ”domstolarna i framtiden” sågas totalt av kammarrätten. SvD 5 ⁄ 5 1989, s. 6. Särskilt kritisk är (OS-förespråkaren Olle Söderberg) .. mot Matts Carlgrens sågning av planerna på ett svenskt sommar-OS. Därs. 11 ⁄ 8 1992, Näringsliv s. 2. GbgP 11 ⁄ 10 1995, 2: 33 (om förslag). Filmen från 1993 sågades i USA och nådde aldrig svenska biodukar. SDS 5 ⁄ 2 2000, s. B11.
1) gm att såga dela av l. frånskilja l. kapa av o. d.
a) gm att såga dela av l. avskilja l. frånskilja (ngt); såga bort. (För att ympa en kvist) sågar man af den släta stammen: Med kilen Klyfver man trädet djupt. Den friska lånade qvisten Fästes derefter ned i skuran. Adlerbeth Buc. 73 (1807). Såga utaf en träbit (i vinkel mot fibrerna). SlöjdBl. 1887, nr 3 a, s. 3. Jag läser att ÖB vill lägga ned tio regementen. Är det inte att såga av sin sittgren? Zetterström EnslBel. 48 (1981).
b) med avs. på lem l. kroppsdel: amputera; förr äv. i uttr. såga ngt utav, amputera ngt; äv. med indir. obj., i uttr. såga av ngn, äv. sig ngt, (låta) amputera ngt på ngn, äv. sig. (Kapten Gyllenollon) blef i Pultava battaille högra benpipan af en cartetz-kuhla afskuten och derpå fången .. sedermer .. förd .. till staden Kiow, därest fältskiärn sågade af honom högra benet under knäet. HH 24: 261 (1719). Tanner hade af en olycklig händelse stött sitt ben så illa, at han hela tiden måste hållas wid sängen, och änteligen låta såga det utaf. Säfström Banquer. D 4 b (1753). Jag får aldrig någon ro i det här fördömda benet .. jag skal, min själ, låta såga utaf det. Björn Medb. 43 (1789). Han måste låta såga af sig ett ben. Weste FörslSAOB (c. 1817). Mannen, som fick fel ben amputerat, och vars andra sjuka ben, också måste sågas av. SvD 14 ⁄ 12 1972, s. 2.
c) till 1 g, refl., i uttr. såga av sig ngt, oavsiktligt såga av sig ngt. Bergman Farmor 86 (1921). Bara en enda gång i sitt liv har Gotthard varit på sjukhus. Det var när han sågade av sig två fingrar. TurÅ 1985, s. 208.
d) såga så att (ngt) går (mitt) av l. delas, kapa av (ngt) gm att såga; äv.: kapa av (ngt) o. därigm göra det kortare l. mindre. Lind (1749). Hornen måste nödwändigt sågas af på Creaturen, så snart de äro öfwer twå år. Brauner Bosk. 37 (1756). Sedan (de äro fällda) kvistas träden och sågas av så, att stammens alla delar kunna bli till nytta. Sandström NatArb. 2: 23 (1910). Såga av bordsbenen ett stycke. SvHandordb. (1966).
2) (vard.) i bildl. anv. av 1, särsk. dels med personobj.: snoppa av (se snoppa av 2), dels med person- l. sakobj.: bryta l. skära av all kontakt l. förbindelse med (i denna anv. äv. abs.). Mae West ”sågar av” en urspårad societetslymmel, som skryter av att vara ”sin familjs ryggrad”, med orden (osv.). IdrBl. 1935, nr 150, s. 7. Jo, hon hade haft en kväll, men han var dum, och då blev det slut. — Såga du av? Vilma glodde stort. Carlsson Hel 78 (1953). Det hade onekligen varit renhårigare .. att direkt be honom sluta lägga näsan i blöt än att såga av honom på detta sätt (dvs. gm ironi). Cedell Manöv. 159 (1965). (Repliken) visar hur hon sågat av all kontakt med verkligheten, lever i en skuggvärld. Se 1965, nr 8, s. 38. särsk.
a) i fråga om sport: krossa (motståndare). Italien .. ”sågade av” Ungern (i polo). ST(A) 3 ⁄ 8 1948, s. 10.
b) hårt kritisera (ngn l. ngt); underkänna (ngn l. ngt); jfr såga, v.1 2. Hovrättsråd sågar av svenskt rättsväsende. SDS 7 ⁄ 1 1986, s. 1. —
SÅGA BORT10 4. gm att såga frånskilja l. avskilja (ngt). Weste (1807). Gren efter gren murknade och sågades bort. Fogelqvist Minn. 9 (1930). jfr bortsåga. —
SÅGA FRAM10 4. särsk. dels till 1 f β, refl., i uttr. såga sig fram genom ngt, gm (sönder)sågning förflytta sig fram l. bana sig väg genom ngt (äv. bildl.), dels till 1 h ζ β': gnida l. fila fram (melodi o. d.). Såga sig fram .. genom is. Weste FörslSAOB (c. 1817). Den gälla röst som anglosaxiskor fått att såga sig fram genom sällskapslivet med. Alving HemBäst 36 (1948). Om och om igen sågade spelmannen fram melodien och ibland uppfattade Svein ord i den som kom honom att girigt lyssna. Fridegård Offerrök 116 (1949). —
SÅGA IFRÅN10 04, äv. FRÅN4. gm sågning avskilja l. frånskilja (ngt), såga av (se såga av 1 a). König Mec. 96 (1752). Hornen (på slaktoxen) sågas ifrån huden, hwaraf kan giöras kruthorn. Warg 54 (1755). Såga ifrån en ribba. SlöjdBl. 1887, nr 3 a, s. 3. jfr frånsåga. —
1) gm sågning skära igenom (ngt); med såg arbeta sig igenom (ngt); äv. oeg., särsk. om båtstäv: i sågliknande rörelser skära igenom (ngt). Björkman (1889). Vid (ångbåts)kollisionen körde ”Napier” sin förstäf in bakom ”Livonias” aktermast och sågade till hälften igenom detta fartyg. GHT 1895, nr 239 B, s. 2. Erik i Falla och Jan .. högg timmer. De hade sågat igenom en grov stam. Lagerlöf Kejs. 81 (1914). Att tillverka en liten smörask (av porfyr) krävde .. sex tolvtimmars dagsverken, och att såga igenom ett 60 cm tjockt porfyrblock för bordsskivor tog ett helt år! TurÅ 1990, s. 83 (om hantverk vid slutet av 1700-t.). särsk. till 1 f β, refl., i uttr. såga sig igenom (is), gm (sönder)sågning ta sig fram l. bana sig väg genom (is). På en usel båt steg Carl ombord .. och måste såga sig genom isen förbi fiendernas canoner på Rügen och fasta landet. Ekelund 1FädH II. 2: 52 (1831). Nog är höst-isen seg och envis, men segare och envisare är finnen … han sågar sig igenom isen till Waxholm och sen går det af sig sjelft. Blanche Band. 35 (1848).
2) refl., i bildl. anv. av 1; särsk.
a) med stor ansträngning ta sig fram igenom (ngt); jfr såga, v.1 1 h η. Vi .. såga oss igenom Kinesiska sjöns vågor, sega och motiga som smält bly. Kræmer ResSib. 54 (1913).
b) (sport.) förflytta sig i sicksack genom (försvar o. d.); äv. abs. Grabbarna trillade boll riktigt snyggt och sågade sig ofta genom Arvidsjaurs försvar. PiteåT 14 ⁄ 5 1986, s. 18. Nu skall allt inte skyllas på försvaret även om det såg genant enkelt ut för skåningarna att såga sig igenom (i fotbollsmatchen). GbgP 9 ⁄ 6 1987, s. 31. —
2) i bildl. anv. av 1, refl., i uttr. såga sig in i ngt, om vattendrag, gm erosion äta sig in i ngt; jfr såga, v.1 1 h γ. En liten bäck, som likt Tengi-tar(floden) sågat sig in i en smal och trång klippassage. Hedin GmAs. 1: 225 (1898). —
SÅGA ITU10 04. När .. (kalebasserna) äre utgrafne, så hafwer man et skiönt rart Käril der af, om man wil låta det wid den skapnat som det då hafwer, eller man wil såga det i tu til Credentzer, Boutellier eller Skålar. Holm NSv. 44 (1702). Såga i tu en träbit (på tjocklek eller bredd). SlöjdBl. 1887, nr 3 a, s. 3. —
SÅGA NED10 4 l. NER4. särsk.: gm att såga avskilja (ngt) o. därigm åstadkomma att det faller ned; äv.: gm sågning fälla (träd o. d.). Såga ned en gren. (Sv.) såga ned, (eng.) cut down. Björkman (1889). Ett förvildadt äppelträd sågades ner .. och man kunde räkna öfver tre hundra årsringar i dess stam. TurÅ 1914, s. 38. jfr nedsåga. —
SÅGA OMKULL10 04 l. IKULL04. (numera bl. mera tillf.) särsk.: gm sågning fälla (träd o. d.). Swänske Bonden .. sågar ikull et dussin af sina skönaste granar, för at låta dem wisna wid Kyrkoporten eller stugdörren (vid bröllop o. andra högtider). Wallenberg (SVS) 2: 129 (1769). Då grofva träd skola sågas omkull, måste kilar indrifvas bakom sågen, på det hon ej må fastna. Cnattingius (1878, 1894). —
SÅGA SÖNDER10 40 l. ISÖNDER040. gm sågning ta sönder l. itu (ngt), såga ngt i stycken l. bitar; förr äv. i uttr. såga ngt sönder, äv. bildl.: förstöra (ngt). Garstenbergh haffuer låtiidt szågha siijn jackth swnder. BtFinlH 3: 44 (1535). Såga sönder ett stykke trä. Schultze Ordb. 4009 (c. 1755). Hvad jag gerna skulle vara .. hos er nu i jul, .. Men vänta bara, i sommar härdar man bättre ut med att såga sina två dygn sönder på landsvägen. Runeberg (1854) hos Strömborg Runebg 4: 30. —
SÅGA TILL10 4.
1) gm sågning forma l. forma till (ngt), särsk. för att ge det viss (vederbörlig) form. Han sågade till en skiva efter de givna måtten. SvHandordb. (1966).
2) bildl., (numera bl. tillf.) om åsna: plötsligt vagga till (i en ansats att börja gå framåt); jfr såga, v.1 1 h. Åsnan sågar till ett slag — och vi ge oss i väg. Munthe Nap. 67 (1885). —
1) gm sågning öppna l. åstadkomma en öppning i (ngt); såga itu (ngt) o. därigm öppna. (Lat.) serra aperire, (sv.) såga up. Dähnert 255 (1746). Såga upp isen. Klint (1906). Polisen kom och kunde gripa en cykeltjuv som höll på att såga upp låset. DN 3 ⁄ 5 1984, s. 37.
2) gm att såga dela l. klyva (ngt) i bitar l. stycken l. dyl.; äv. dels med bestämning inledd av prep. i l. till betecknande resultat, dels med resultativt obj.: gm sågning åstadkomma (ngt), gm sågning forma l. tillverka (ngt). Såga upp sinkor. SlöjdBl. 1887, nr 3 a, s. 3. Såga upp ett hål. Klint (1906). Käkarna (av valen) sågas upp i små stycken och stoppas i en tättsluten tank. Skottsberg Båtf. 369 (1909). Såga upp .. den där skräphögen till ved. Melander ArbTröj. 99 (1917). Rundvirket sågas upp i vanlig ramsåg. SvSkog. 1281 (1928). Såga upp ett träd i l. till meterved. Östergren 9: 313 (1965). Du får såga upp lite mera ved åt mig. SvHandordb. (1966).
3) gm sågning göra slut på (ngt), gm sågning förbruka (ngt). (Sv.) Såga upp, (fr.) scier le reste de. Berndtson (1880). ”Här (på ett sågverk) arbetar de så, att de måtte hinna att såga opp all skog i Medelpad”, sade pojken. Lagerlöf Holg. 2: 294 (1907). —
1) gm sågning avlägsna l. avskilja (ngt); äv. i opers. pass. Skulle bottnen (till träkärlet) icke förses med fals, täljdes eller sågades ut efter ritsen. Granlund Träkärl 141 (1940). Såga ut ett stycke ur en bräda. SvHandordb. (1966).
2) refl., i uttr. såga sig ut (genom ngt), gm att såga ta sig ut (genom ngt). Såga sig .. ut genom is. Weste FörslSAOB (c. 1817). Sex interner sågade sig i går ut till friheten från Härlanda fängelse. GbgP 15 ⁄ 7 1988, s. 1.
3) gm att såga (ut)forma l. åstadkomma (ngt); äv. bildl., särsk. om vattendrag: gm erosion gräva ut (dal o. d.). Hvarenda droppe som faller i bergen är ett bidrag till den oerhörda kraft, hvarmed .. (floden Satledsch) sågar ut sin dal genom Himalaya. Hedin Transhim. 3: 250 (1912). Såga ut figurer. SvHandordb. (1966).
4) (numera bl. tillf.) till 1 f: gm sågning lösgöra ngt (ur ngt); äv.: gm sågning åstadkomma en isränna för (fartyg). Icke desto mindre lyckades man d. 27 Dec. (1675) genom isen såga ut 13 skepp under amiral Uggla för att .. undsätta Wismar. Mankell Krigsm. 1: 289 (1865). Skärgårdsflottan, som måst sågas ut ur isen vid Sveaborg. SvH 8: 158 (1905). —
Ssgr (i allm. till 1; i sht i fackspr. Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till såg, sbst.1; jfr äv. de under d. o. anförda ssgrna): A: SÅG-ALN. (förr) aln (se d. o. 1) använt vid sågning av trävirke; särsk. om ytmått använt vid flottans varv, motsv. 2,645 cm2; äv. (jfr aln 3) om måttsticka indelad efter alnmått (vanl. 1 1/2 aln lång); jfr sågar-aln. VDBötB 1627, s. 565. Sågaln, förr ytmått vid flottans varvsstationer = 300 kvadratdecimaltum = 2,645 kvcm. Ekbohrn (1936). En långsågare hade betalt efter sågaln. Abrahamson i MeijerbArk. 9: 132 (1952). Jansson (1995; om måttsticka). —
-ANLÄGGNING~020. särsk. konkret: anläggning för timmers försågning till olika sågsortiment. SkogsvT 1910, s. 449. —
-AVFALL~02 l. ~20. avfall som bildas vid sågning; jfr -frat o. sågnings-avfall. JernkA 1863, s. 245. —
-BACKE. (i sht förr) backe (se backe, sbst.3 4 a) använd till sågplats. Rehnberg SmålBystämma 117 (i handl. fr. 1838). —
-BAK, äv. -BAKE. (såg- 1753 osv. såge- 1573—1949 (om förh. 1593)) jfr bak, sbst.2 GripshR 1573, s. 9. —
-BALK, sbst.2 (sbst.1 se sp. 15893). (numera bl. mera tillf.) sågad balk; jfr -löpare. Osbeck Resa 148 (1751, 1757). —
-BAND. i bandsåg: med vass egg l. sågtänder försett tunt sågblad l. (ändlöst) band (se d. o. 29) av stål varmed sågning sker. UB 6: 288 (1875). särsk. bildl.; jfr band 14. Sågbandet. Ligamentum denticulatum s. serratum kallar man den hwita, glatta, glänsande, tunna, halfgenomskinliga, bandformiga hinna, som stiger ned på båda sidor om ryggmärgen emellan spinalnerfwernas främre och bakre rötter. Florman Anat. 2: 292 (1830). —
-BLOCK. (såg- 1679 osv. såge- 1646—1789) [fsv. saghublok] (numera föga br.) sågstock (se såg-stock, sbst.1 1); jfr block 1 b. OrdnGräntsetull. 17 ⁄ 4 1646, s. A 3 b. Hagberg DödGäst. 169 (1937). —
-BOCK, sbst.2 till 1: bock (se bock, sbst.1 II) avsedd att bära upp arbetsstycke vid sågning. Rålamb 10: 38 (1691). —
-BORD. bord (se bord, sbst.1 5 d) utgörande underlag för arbetsstycke vid sågning. TT 1878, s. 160. jfr cirkulär-sågbord. —
-BRUK. (såg- 1738 osv. såge- 1727 (: sågebrucksinteressenter, pl.)—1746) (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr bruk 9 o. -kvarn o. sågverk, sbst.2 2RARP 9: 404 (1738).
Ssgr (numera bl. i skildring av ä. förh.): sågbruks-idkare. person som drev sågverk. Bergv. 2: 82 (1739).
-BRÄDE. (såg- 1577 osv. såga- 1587. såge- 1527 osv. sågo- 1527—1760) [fsv. sagho brädhe] sågat (l. för sågning avsett) bräde; i sg. i sht förr äv. i koll. anv.; i sht i pl.; jfr såge-dela, -tilde. G1R 4: 151 (1527). Till at laga kongz stolarne i kyrkian et sågbräde och et halfft hundrade spijk. VDR 1699, s. 893. Virke till sågbräder. EconA 1807, febr. s. 53. Meurman (1847; äv. koll.). Produktionen (vid de äldsta sågkvarnarna) uppdelades ofta efter grovleken i sågbräder, 3 tum tjocka och bottenbräder, 1 1/2 tum, samt kantbräder, s. k. bakar. SvSkog. 877 (1928). —
-BYGGNAD. såghus. Å fastigheten .. finnas följande å byggnader: .. hälften af sågbyggnad af stolpvirke och bräder, under tak af spån. PT 1904, nr 140 A, s. 4. —
-BÄNK. (såg- 1769 osv. såge- 1607) bänk varpå sågtimmer o. d. vilar under sågningen; numera vanl. om motordriven sådan bänk för transport av timret fram till sågklingan. GripshR 1607, s. 59. Vattensågen (i Mångån, på Sollerön) bestod av en sågram av trä .. Ramen var med en vevstake förbunden med vattenhjulets vev .. Golvet var i jämnhöjd med sågramens mitt. Här stod sågbänken försedd med kuggar på undersidan, som grepo in i kugghjulet under bänken. Gruddbo 103 (1938). jfr cirkel-sågbänk. —
-DRÄNG. (förr) dräng (se d. o. 2) med uppgift att utföra sågningsarbete; jfr sågar-dräng. Quennerstedt Torneå 2: 190 (1903). —
-FALLANDE, p. adj. om sågat virke o. d. av viss kvalitet, eg.: som försäljs som det faller från sågen (utan sortering), vanl. liktydigt med: osorterad; i överförd anv., i uttr. sågfallande kvalitet, om kvalitet hos sågfallande virke l. vara o. d.: blandad. Virket säljes sågfallande, osorteradt. SD 27 ⁄ 9 1915, s. 1. HbSkogstekn. 496 (1922; om kvalitet). TNCPubl. 43: 358 (1969). —
-FRAT. (numera knappast br.) jfr frat 4 o. -avfall. Ambrosiani DokumPprsbr. 137 (i referat av handl. fr. 1829). Cannelin (1921). —
-FÅRA. fåra (se fåra, sbst.2 2) åstadkommen vid sågning, fåra åstadkommen med såg. AHB 97: 28 (1879). —
-GROP. (förr) grop använd vid sågning av grovt timmer som lades över gropen varvid sågen fördes av två arbetare, den ene ovanpå timret, den andre stående nere i gropen. VLitt. 3: 598 (1903). —
-HAKE. (såg- 1730 osv. såge- 1595) (förr) om hake l. hakformig anordning för fasthakande o. förflyttning av timmerstock efter avverkad sågning; särsk. i uttr. (vara så l. så brett l. tjockt o. d.) inom såghakarna, (vara så l. så brett l. tjockt osv.) vid mätning (då virket ligger fastspänt med kedjor o. hakar); jfr hake, sbst. 2 1 p. GripshR 1595, s. 163. Arnell Stadsl. 198 (1730; i referat av ä. handling). —
-HUS. (såg- 1769 osv. såga- 1608) till sågverk hörande hus, vanl. i två våningar, den övre för sågning, den undre för drivmaskiner o. d. HammarkDomb. 16 ⁄ 11 1608. I brandförsäkringshandlingar från 1899 får vi veta att (sågverks)anläggningen omfattade ångpanne- och maskinhus med lokomobilpanna, såghus med en ram samt kap- och kantverk, brädgård och arbetarbostad. TurÅ 1987, s. 10. —
-INRÄTTNING~020. inrättning (se inrättning, sbst.2 1 d) för sågning, i sht om sågverk, förr äv. sågkvarn l. dyl.; förr äv. om redskap för sågning (jfr inrättning sbst.2 2 b). Möller (1790, 1807). Stativet utgör stommen för såginrättningen och göres vanligen för stadighetens skull af järn. Ekman SkogstHb. 159 (1908). Skogshögskolan har deponerat ett antal skalmodeller av såginrättningar, drivna av vattenkraft, vindkraft (osv.). Dædalus 1950, s. 29. —
-KABB l. -KABBE. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) jfr kabb, sbst.1 1, o. -stock. Schultze Ordb. 2095 (c. 1755). Eneberg Karmarsch 1: 50 (1858). —
-KAMRAT. (i fackspr.) särsk. bildl., om vanl. med spiralfjäder försett redskap för underlättande av arbetet vid fällning av träd med såg för hand. KatalÅhlénHolm 37: 200 (1916). En del mekaniska anordningar för att underlätta arbetet med sågningen börja komma .. i bruk, exempelvis den s. k. sågkamraten med en spiralfjäder som sträckes, då arbetaren drar åt sig sågen och drar ihop sig då sågen går åt andra hållet. SvSkog. 802 (1928). TNCPubl. 43: 208 (1969). —
-KIL, sbst.2 (sbst.1 se sp. 15896). kil som vid fällning av träd anbringas i sågskäret, dels för att förhindra att sågklingan kläms fast i skäret, dels för att få trädet att luta över i önskad fallriktning. Sågkilar (fällningskilar) används vid trädfällning för att förhindra att sågklingan kör fast i skåran genom trädets tryck. Varulex. Byggn. 2: 142 (1955). —
-KUBB. jfr kubb, sbst.2 1 b; äv. koll. Han hade kiöpt en sågkubb aff Måns Olson i Risinge för 1 dlr kopper mynt. VRP 1643, s. 1127. SFS 1943, s. 431 (koll.). —
-KVARN. (såg- c. 1583 osv. såga- 1531—1608 (: sågaquarna-strömen, sg. best.). såge- 1526—1790. sågo- 1527—1560) [jfr fsv. saghoqvärn] (förr) anläggning med sågmaskineri o. tillhörande byggnader o. anläggningar, vilken (vanligen) drevs med vattenkraft l. med vindkraft; särsk. om husbehovs- o. salusåg; jfr kvarn 3 o. -bruk, -mölla o. sågverk, sbst.2 G1R 3: 32 (1526). En sågkvarn, som komme att drifvas med väder. 2RA 1: 379 (1909; i referat av ä. handl.). Den första vattendrivna svenska sågen, en s. k. sågkvarn, uppfördes omkr. mitten av 1400-t(alet). BonnierLex. 13: 1236 (1966). jfr väder-sågkvarn.
-ränta. grundskatt som åvilade sågkvarn. Mjöl- och Såg-qwarns räntan (skall särskilt i jordeboken införas). SPF 5: 272 (1828).
-ström. (-kvarna- 1602—1608) ström som användes för drivande av sågkvarn. HammarkDomb. 25 ⁄ 11 1602.
-ställe. plats l. område varpå sågkvarn var uppförd l. som lämpade sig för uppförande av sågkvarn. ÅngermDomb. 30 ⁄ 3 1644, fol. 2. —
-LÖN. (såg- 1749 osv. såge- 1723) lön för utförd sågning; jfr sågar-lön. 2RA 1: 380 (cit. fr. 1723). —
-LÖPARE. (†) sågad balk att placeras med långsidan i längdriktning av vägg (l. dyl.); jfr löpare 17 o. -balk. BoupptSthm 10 ⁄ 10 1683, s. 1004 a. Därs. s. 1005 a. —
-MASKIN. maskin varmed sågning utförs. VetAH 1781, s. 28. Inom lövvirkesindustrierna användas ett flertal träbearbetningsmaskiner. Dessa äro dels såg- och hyvelmaskiner, dels specialmaskiner. HbSkogstekn. 862 (1922). TNCPubl. 78: 71 (1985). —
-MÖLLA. (såg- 1718—1940. såge- 1555) [jfr t. sägemühle] (numera bl. ngn gg arkaiserande, om ä. förh.) = mölla, sbst.2, o. -kvarn. G1R 25: 386 (1555). SvFolksag. 3: 127 (1940). —
-PLANKA. (såg- 1746 osv. såge- 1555—1726) (numera mindre br.) ur stocks centrumutbyte utsågat virke med en tjocklek av minst 38 mm; förr äv. om timmer avsett för l. lämpligt till sågplanka. G1R 25: 16 (1555). Ingen .. Landboo, hafwe tilstånd och macht, at hugga Biälkar, Timber, Sågeplanckar, Wedh eller annat slijkt, på sitt stadde Hemmans Jord eller ägor, mera än han tarfwar til sin Huusbygning och Wedebrand i sin gård. Schmedeman Just. 253 (1647). Gärdesgårdarna i nägden vid Foss Kyrka bestodo merendels af quarters breda sågplanker. Kalm VgBah. 171 (1746). SAOL (1973). —
-PLATS. (såg- 1874 osv. såge- 1648) plats för sågning l. plats där sågning sker l. skall ske; plats för såg; jfr -ställe. ÅngermDomb. 1648, s. 60. Barrträd, som .. är att anse såsom undermåligt, må icke .. intagas .. inom område, som begagnas till sågplats eller sågbacke wid såginrättning. SFS 1874, nr 59, s. 1. Sundman Skytt. 109 (1960). —
-REDSKAP~02 l. ~20. (såg- 1791 osv. såge- 1586—1679) redskap för sågning l. till såg (se såg, sbst.1 2 a) hörande redskap. VgFmT I. 10: 93 (1586). SthmSlH 1: 230 (1940). —
-RIBB. jfr ribb 2. Mellan båda kantverken (i en såganordning) ligger en kapsåg y för sågribb och bakar och vid sidan af denna såg en s. k. ribbask eller behållare för den afsågade, för kolning afsedda veden. TT 1878, s. 107. —
-RIBBA. jfr ribba, sbst.1 1 b; särsk. om ribba erhållen ss. avfall vid kantning av virke. JernkA 1867, s. 289. —
-SKOG. (såg- 1775. såge- 1760) (†) skog lämplig för avverkning. Effter de .. inkomne masteträds räkningar, var behålldningen för åhr 1755 på Fägremo med sågeskogen 1,416 längre och kortare masteträd. VgFmT I. 6—7: 83 (1760). VDAkt. 1775, nr 218. —
-SKÅRA. (i sht i fackspr.) skåra (se skåra, sbst.1 1) åstadkommen vid sågning, åstadkommen med såg; jfr -snitt. (Sågens) tänder böjas helt obetydligt .. för att hindra bladet att vid sågningen fastna i sågskåran. Landsm. XVIII. 1: 22 (1912). —
-SKÄR, sbst.2 (sbst.1 se sp. 15898). (i sht i fackspr.) sågskåra; äv. motsv. 1 e; jfr skär, sbst.2 1 b α. Rothstein Byggn. 47 (1856). För att underlätta häftningen (av boken) kunna sågskär göras vid fästbinden. Key Amatörbokb. 44 (1929). —
-SNITT. snitt (se d. o. 1) åstadkommet vid sågning, snitt åstadkommet med såg; äv. dels om resultatet i form av inskärning l. skåra av sådant snitt (jfr d. o. 2), dels om den yta l. de ytor som bildas på ena sidan resp. sidorna av inskärningen osv. (jfr snitt 3). Widegren (1788). Weste FörslSAOB (c. 1817; om drag med såg). Vid bruk af lämpliga cirkelsågar utfaller maskindriften företrädesvis vid parkettsnickeri ännu gynsammare, emedan sågsnittet genast kan användas såsom limfog, och hyflingsarbetet sålunda delvis bortfaller. TT 1877, s. 5. (Sågens) tänder böjas helt obetydligt .. för att hindra bladet att vid sågningen fastna i sågskåran (sågsnittet). Landsm. XVIII. 1: 22 (1912). TNCPubl. 43: 156 (1969). —
-SPÅN, förr äv. -SPÅNA. (såg- 1712 osv. såge- 1538—1764) [fsv. saghospan] spån (se spån, sbst.1 1) som bildas vid sågning i trä, särsk. använt ss. bränsle l. strö- l. fyllnads- l. isoleringsmaterial; äv. (o. numera nästan bl.) koll.; jfr -mjöl, -modd. VarRerV 39 (1538). Och fandz wedh pas en fiärdingh såge späner i tunnen blandt i miölet. 3SthmTb. 2: 45 (1596). Sågspån användes .. i tegelform till bränsle, i blandning med degmassa till leksaker, och på senare tider till byggnadsmaterialier. Cnattingius (1878, 1894). När man sopar, strör man först ut några nävar av den impregnerade sågspånen på golvet. Key Hemv. 50 (1939). (Cirkusakrobaten) Svingali .. tycktes direkt uppvuxen ur arenans sågspån. Siwertz Androm. 10 (1964). särsk. oeg. l. i mer l. mindre bildl. (äv. hyperbolisk) anv.; särsk. (vard.) dels i uttr. som betecknar att ngn är mycket dum l. enfaldig (särsk. i uttr. ha sågspån i huvudet), dels, i sht förr, i negerad sats, ungefär liktydigt med: dugg (se d. o. 3), dyft (se dyft, sbst.1). Bah! Jag frågar icke ett sågspån efter detta lifvet. Geijer (c. 1846) hos Bremer Brev 3: 69. Du store, du milde, är det poesi, / den sortens poet har visst sågspån i skallen? Norlander GladBit. 60 (1910). Han läste upp sitt ”officiella” anförande, till ytterlighet torrt och känslolöst, en påse akademiskt sågspån. Norling Mänskl. 22 (1930). En av männen hade dock någon intelligens och ej bara sågspån i hjärnan. Otter Officer 350 (1930). Herre min skapare — varför har du sänt till mig folk med sågspån i huvudet? Munsterhjelm Vildm. 161 (1936). Skolan gav dock litet. Dess svenska historia smakade sågspån. MorgT 1948, nr 310, s. 4. Bakelserna var av sågspån och klister. Kristidsbakelser. De smakade ohyggligt. Höijer Solv. 67 (1954).
Ssgr: sågspåns-bakelse. (numera bl. tillf., skämts.) möjl. om torr skorpa (l. om bakverk garnerat med sågspånsliknande flarn). Kafé Framtiden .. där man fick kaffe av bitter maskrosblandning och sågspånsbakelser. Moberg Sold. 464 (1944; om förh. 1917).
-filter. (förr) filter till aggregat på gengasmotor o. d. med sågspån som bränsle. JernkA 1901, s. 346.
-mjöl. (-spåns- 1596. -späner- 1596) (förr) mjöl blandat med sågspån. Thomas Peterson. anklaget, för såge späner miöll. 3SthmTb. 2: 45 (1596). Därs. 49.
-tegel. (i sht förr) av sågspån framställt lättare tegel; äv. i individuell anv., om sådan tegelsten. 16,000 sågspånstegel tillverkades och användes (vid Vermlands läns lantbruksskola år 1880) bland annat till uppsättande af ändamålsenligare, mera bränslebesparande spislar i stället för de gamla, öppna. LAHT 1883, s. 5. Vid murning av mycket stora valv, t. ex. över kyrkorum, har sedan gammalt s. k. sågspånstegel använts i kapporna, då det är av vikt att materialet är så lätt som möjligt. HantvB I. 4: 179 (1936). —
-SPÅR. (i sht i fackspr.) jfr spår, sbst.3 4, o. -fåra, -skåra. JernkA 1861, s. 139. Sågspåren skola (vid huggning av sågtimmer) af huggaren urhuggas, så att tillsyningsmannen (vid avverkningen) må kunna afsyna försökshuggen. Fredenberg Sågtimm. 25 (1892). —
-STOCK, sbst.1 (sbst.2 se sp. 15919). (såg- c. 1670 osv. såga- 1574. såge- 1544—1743) [fsv. saghostokker]
1) stock använd till l. avsedd l. lämpad för uppsågning till bräder l. plank o. d.; äv. (numera i sht i Finl.) koll.: sågtimmer; äv. (tillf.) bildl.; jfr -block. Almquist CivLokalförv. 3: 197 (i handl. fr. 1544). Så måge och icke eller Jordägande som sittja uti oskipt skog och mark, från Bole föra eller åt annan sälja och uplåta Timmer, Sågestock, wed, Gärdsel, Näfwer, Löf, eller hwad det wara må. LandtmFörordn. 147 (1734). Vanligen menar man .. med ”stock” detsamma som sågstock eller sågblock. Cnattingius 154 (1878, 1894). Den, som icke var road .. var den, som .. fick äran att vara rektorns sågstock. Topelius Läsn. 7: 108 (1891). Sågstockar spelade en icke alldeles betydelselös roll vid kronans uppbörd (på 1500-talet). Heckscher SvEkonH 1: 141 (1935). Hufvudstadsbl. 16 ⁄ 9 1988, s. 4 (i koll. anv.).
2) (numera föga br.) stock använd som underlag vid sågning. Verktyg och Redskap .. Sågstock. — Huggkubb. SlöjdBl. 1887, nr 3 a, s. 3. —
-TIMMER. (såg- 1726 osv. såga- 1608. såge- 1551—1747) [fsv. saghotimber] (i fackspr.) koll.: timmer använt till l. avsett l. lämpat för uppsågning till bräder l. plank o. d.; äv. om individuell anv., liktydigt med: sågstock; jfr -virke. G1R 22: 82 (1551). Ingen Häradz boo, myckit minder annan man må hugga Sågetimber på Allmenningarne. RARP 4: 108 (1647). Timmer .. sammanfattande benämning för rundvirke, d. v. s. fällda och afkvistade stammar, som öfverstiger 12 eng. fot .. och 5 eng. tum .. Timret förekommer hufvudsakligen som sågtimmer. 2NF 29: 82 (1919). Den framflottade virkesmassan uppgick (1935) till 4 930 000 m3 sågtimmer samt 6 283 000 m3 småvirke. SvIndustri 283 (1935). Det är de vanliga, gulstrimmiga massabitarna, de grovbarkiga sågtimren .. som har kommit drällande fram ur bäckar och åar. Carlsson ÄlvTimm. 7 (1949).
Ssgr (i fackspr.): sågtimmer-, äv. sågtimmers-dimension. BtRiksdP 1905, Saml. 1. I. 4: nr 103, Bil. s. 17.
-duglig. JernkA 1878, s. 3 (om träd). Av det forna till ca 3 miljarder m3 uppskattade urskogsförrådet (i Nordamerika) torde f. n. återstå ca 200 miljoner m3 sågtimmerduglig skog. SvVäxtförädl. 2: 749 (1951).
-gärd. (förr) i sågtimmer utgående skatt; jfr gärd, sbst.1 2. Denna sågtimmers-gärd utgjorde 1574: 2007 stockar. Widmark Helsingl. 1: 341 (1860).
-handel. jfr handel, sbst.2 11. Intet storwerksträd kan få sin wäxt och mognad, så länge sågtimmers handelen af Städerne får oinskränkt omkring Bruken drifwas. Bergv. 2: 177 (1740).
-pris. Sågtimmerpriset är relativt bra i förhållande till omkostnaderna. Västerbotten 1981, nr 1, s. 16.
-träd. (Agardh o.) Ljungberg 4: 122 (1863). Sågtimmerträd kallas sådana träd, ur hvilka en eller flera sågstockar kunna tagas. Cnattingius (1878, 1894).
-utbyte. Skogsbruket i Norrbotten hade länge karaktär av extensivt s. k. timmerblädningsbruk, varvid endast träd, som gav sågtimmerutbyte, avverkades. TurÅ 1963, s. 217. —
-TRÄD. (såg- 1752—1922. såge- 1619) (numera föga br.) träd lämpligt l. användbart till sågtimmer. PrivSvStäd. 5: 295 (1619). FFS 1922, nr 140, s. 553. —
-UTBYTE~020. (i fackspr.) om (procenttal som anger) det totala utfallet sågad vara. Fredenberg Sågtimm. 12 (1892). I praktiken angives sågutbytet oftast i procent av timrets toppmätta kubikmassa, enär de flesta verk inköpa sin råvara efter toppmätning. SvSkog. 1029 (1928). —
-UTFALL~02 l. ~20. om kvantiteten erhållen sågad vara vid sågning. SkogsvT 1907, s. 177. Till ledning för upprättande av sågningsinstruktionerna företagas provsågningar. Härvid erhållas säkra uppgifter icke blott om sågutfallets tjocklek och bredd utan även om längden. SvSkog. 961 (1928). —
-VAGN. VetAH 1769, s. 24. (Bilden visar hur) Stocken har dragits in till timmerbädden och lastats på en sågvagn. TurÅ 1987, s. 14. —
-VIRKE. (numera mindre br.) sågtimmer. GT 1788, nr 88, s. 6. Skate, toppända på fällda träd, ej användbar till sågvirke eller annat gagnvirke, utan blott till kol- och brännved. LmUppslB 978 (1923). —
-YTA.
B (†): SÅGA-BRÄDE, -HUS, -KVARN, -STOCK, -TIMMER, se A.
C (†): SÅGE-BAK, -BLOCK, -BRUK, -BRÄDE, -BÄNK, se A. —
-DEL. [ombildning av -dela med anslutning till del] = -dela. SthmSkotteb. 3 ⁄ 6 1548, s. 102. NorrlS 1—6: 332 (i referat av handl. fr. 1583). —
-DELA, f.; anträffat bl. i pl. -er. [av mlt. sagedele; senare leden är dela, sbst.2] sågat bräde, sågbräde. G1R 11: 270 (1537). Alff Arffuesson (skulle) .. läta komma the sågedeler iffrån sigh .. som Jöns Monsson klagher påå. TbLödöse 9 (1587). jfr: Själva exportsiffrorna (under 1500-talet för trävaror) gälla till huvudsaklig del sågade, kluvna och bilade varor av tall och gran (sågebräder, sågedeler och läkter). Heckscher SvEkonH 1: 139 (1935). —
-HAKE, -KVARN, -LÖN, -MÖLLA, -PLANKA, -PLATS, -REDSKAP, -SKOG, -SPINK, -SPÅN, -STOCK, sbst.1, se A. —
-TIMMER, -TRÄD, se A. —
-AVGIFT~02 l. ~20. avgift för uppsågning av timmer o. d. Ahlman Suppl. XXIV (1883). —
-FRIHET~02 l. ~20. (förr) Det är (icke) den tillåtit, hwilken salu-sågningsrätt sig förwärfwat, att genom öfwersågning missbruka den lofgifna sågningsfriheten. SPF 2: 262 (1816). —
-INSTRUKTION. HbSkogstekn. 486 (1922). Vid försågning av timmer och detsammas förädling till sågade trävaror följer man ett upprättat schema .. Detta schema benämnes sågningsinstruktion. Edberg TräB 78 (1929). —
-RÄTTIGHET~002, äv. ~200. (förr) Sedan ett Sågverk är i laga ordning tillkommit .. äger innehafvaren att sågning derå verkställa, med iakttagande likväl, att der .. Sågningsrättigheten är bestämd till ett visst antal Stock för hvarje år, denne rättighet ej må öfverskridas. Bonsdorff Kam. 268 (1833). —
-SKYDD. En speciell typ av benskydd är sågningsskydd som används för att förebygga risk för skada vid sågning med motorsåg. TNCPubl. 79: 29 (1983). —
-TID. tid varunder sågning pågår. SPF 1851, s. 134. Den förmånligaste sågningstiden är vintern och våren, då virket bäst bibehåller färgen. SvSkog. 965 (1928).
E (†): SÅGO-BRÄDE, -KVARN, se A.
Avledn.: SÅGARE, sbst.1 (sbst.2 se sp. 15918), om person m.//(ig.), om djur m. l. r. (-are (-ere) 1540 osv. -er 1624 (ss. efterställt tillnamn)) [fsv. saghare; jfr t. säger]
1) om person som (yrkesmässigt) utför (arbete förenat med) sågning; förr äv. ss. tillnamn; utom ss. senare led i vissa ssgr med förled som anger l. antyder användningen l. elliptiskt för sådan ssg numera företrädesvis om vid sågverk l. sågeri anställd person med uppgift att ansvara för sågningen, sågverksarbetare. Per sagare. AntT XVI. 1: 7 (1540). Een hoop sågere .. till att lathe hugge och hempte the vijrcke, som thill hiull beest tiäne. G1R 25: 351 (1555). Skeppz-Byggemästaren med Mästerknechten skal hafwa god acht och upsicht at Timmermännen, Sågarne och alt annat wid Skepzgården tienande arbetz folck, med flit och idkesamhet förrätta theras wärck. Schmedeman Just. 949 (1685). Sågare gingo från gård till gård och förvandlade stockar till plank och bräder. Cronholm Minnesbl. 7 (1908). YrkesförtArbFörmedl. 55 (1936; vid valsverk). Många år var han sysselsatt i Rockhammars bruks såg som sågare. Käll RusthMinn. 183 (1944). YrkesförtArbFörmedl. 55 (1952; vid stenhuggeri). Därs. (inom metallindustrin). Inne i sågen tog sågaren och hjälpsågaren hand om stockarna som transporterades på en sågvagn fram till ramen. TurÅ 1987, s. 15. jfr cigarrlåde-, mäster-, ram-, ribb-, skaft-, slotts-, stads-, sten-, stäv-, ved-sågare m. fl. särsk. bildl. (jfr såga, v.1 1 h), om insekt som med sågliknande rörelser borrar hål i bark för äggläggning; särsk. ss. senare led i ssgr (jfr blad-, rapsat-sågare).
2) med försvagad agentiell innebörd, ss. förled i ssgr (jfr sågar-aln, -dräng, -konst, -lära, -lön), med mer l. mindre verbal innebörd, övergående i bet.: såg-.
Ssgr (i allm. i fråga om ä. förh.): sågar-, äv. sågare-aln. till 1, 2: av sågare l. vid sågning använd måttsticka indelad efter alnmått; jfr aln 3 o. såg-aln. Sågarelönen .. räknas efter sågar-aln, det vill säga 2 alnar, med afdrag af skärets bredd på midten af stocken. Ström Skogsh. 100 (1822).
SÅGERI104, n. om verksamheten (l. yrket) att såga l. vara sågare; äv. (o. numera företrädesvis) konkretare, om (mindre) anläggning l. verkstad o. d. för sådan verksamhet; äv. (numera bl. tillf.) konkret, om sågat arbete (särsk. ss. senare led i ssgn löv-sågeri). SAOL (1950). Sågeri .. (dvs.) mindre sågverk. IllSvOrdb. (1955). jfr sten-, ång-sågeri.
SÅGERSKA, f. [jfr sågare, sbst.1] (föga br.) kvinnlig sågare. Östergren (1952). jfr ribb-sågerska. —
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content