SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1924 FINKA fiŋ3ka2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING. Etymologi [till FINKA sbst.2 1] (vard., föga br.) sätta ngn i ”finkan”, ”bura in”. Strindberg SvÖ 4: 3 (1890). Östergren (1920). Särsk. förb.: FINKA IN10 4. (vard., föga br.) Östergren (1920). jfr INFINKA. SAOB Alfabetisk lista finissera verb finit adj. fink subst. finka subst.1 finka subst.2 finka verb finkande finke finkel subst. finkeljockum subst. finkla Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content