publicerad: 1924
FJÄR fjä4r l. fjæ4r, l. FJÄRE fjä3re2 l. fjæ3re2, r. l. m.; best. -en.
Etymologi
[sannol. närmast efter nor. fjære; jfr sv. dial. fjära, fjöra (m. fl. former), nor. dial. fjøra, isl. fjara, äbb, äbbområde; av ett urnord. ferwōn, till roten per i FJÄR, adv., FJÄRRAN m. fl.]
(mindre br.) strandområde som vid flod står under vatten, men vid äbb torrlägges. (Skyggfisken) uppehåller sig företrädesvis i fjären. Stuxberg Fisk. 284 (1894). Den släta, sandiga, vid ebbtid blottade fjären. Klinckowström BlVulk. 1: 101 (1911). — jfr STRAND-FJÄR(E).
Spoiler title
Spoiler content