publicerad: 1924
FLAGGA flag3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING (se avledn.)
Etymologi
1) hissa flagga(n) l. flaggor(na), hava flagga(n) l. flaggor(na) hissad(e); i sht för att fira ngn högtidlighet; särsk. sjöt. hissa flaggor (o. signaler) på ett fartyg, låta flaggor (o. signaler) vaja på ett fartyg, kläda ett fartyg med flaggor (o. signaler); äv., om fartyg: vara prydd med hissade flaggor (o. signaler), vara flaggsmyckad; stundom om byggnad l. stad l. samhälle: vara flaggsmyckad. Lind (1749). Den stund jag kom (till Wolgast) flaggade alla skepp i hamnen. Leopold (SVS) II. 1: 124 (1781). På Oskarsdagen flaggas i dag allmänt från byggnader och fartyg i hufvudstaden. VL 1892, nr 280, s. 2. Flaggar inte universitetet i dag? Östergren (1920). — särsk.
a) (mindre br.) opers. i aktiv form. Det flaggar å folkskolehusen. VL 1894, nr 259, s. 2. WoH (1904).
b) i uttr. flagga på halv stång, ss. tecken på sorg hissa flaggan till halva (rättare 2/3 av) höjden. Klint (1906).
c) bildl. En skådespelare får lof att ”flagga” för ett infall, d. v. s. göra en liten välberäknad paus, hvarigenom kvickheten blir mera observerad. Jolin 60 (cit. fr. 1845). — särsk.
α) (vard.) om person: vara blossande röd i ansiktet; i sht på grund av (riklig) förtäring av spirituosa. GHT 1895, nr 155, s. 2. Långa Dalberg, vilkens friska kinder flaggade i morgonsolen. Blomberg Överg. 9 (1915).
β) (vard.) i uttr. flagga med (ngt), vifta med (ngt). Nu flaggade han med den brungula 24 skillingen (dvs. en sedel på 24 skilling). Knorring Skizz I. 2: 196 (1841). Ödman VårD 2: 130 (1888).
2) (†) tr.: pryda med flagga l. flaggor, hissa flagga l. flaggor på (ett fartyg l. dyl.). Schützercrantz Olyksöden 160 (1775). Flagga ett skepp. Nordforss (1805).
3) (mindre br.) intr., om föremål av tyg, särsk. vimpel l. flagga: fladdra. Flaggar / icke der en vimpel? Tegnér (WB) 2: 92 (c. 1812). Det kungliga Baneret / Strax vecklas ut och flaggar högt i luften. JGOxenstierna 4: 23 (1815). Sidenkjolen flaggar. Österling Idyll. 59 (1917).
Ssg (till 1): FLAGG-DAG. om årligen återkommande högtidsdag som firas med flaggning. DN 1894, nr 9066 B, s. 1. 2NF 19: 507 (1913).
Avledn.: FLAGGNING, r. l. f. till 1. VL 1907, nr 116, s. 4. Flaggning å posthusbyggnad skall äga rum paraddagar. Döss o. Lannge 170 (1908). särsk. sjöt. Liten flaggning, flaggning med flagg o. gös samt med nationalflaggor på masttopparna. Stor flaggning, flaggning med samma flaggor som vid liten flaggning samt dessutom med signalflaggor från förstäven över masttopparna till akterstäven. Nordforss (1805). PT 1901, nr 81 A, s. 3.
-tavla. (†) sjömil. Flaggningstafla, huru alla flaggor böra hissas vid honnörs görande med flaggning (uppgöres av signalofficer). ReglFl. 1834, 1: 78.
Spoiler title
Spoiler content