FLAMINGO flamiŋ4ω l. -iŋ4g-, l. -å l. -o, ngn gg 400; m. l. r.; best. -n; i best. anv. förr äv. utan slutartikel (Oldendorp, 1Brehm 2: 498 (1875)); pl. -oer (SAOL(1900) osv.) l. -os (Thunberg Resa 1: 298(1788) osv.) l. flaminger (Dalin(1851) osv.) (= (Hoppe(1892)); utan pl. Weste(1807)).
Ordformer
(fiammingo 1788—1814)
Etymologi
[av port. flamingo l. span. flamenco; sannol. avledn. av port. flamma, resp. span. flama, av lat. flamma (se FLAMMA, sbst.); fågeln torde ha erhållit sitt namn på grund av vingarnas intensivt röda färg]
individ l. art av fågelsläktet Phœnicopterus Lin.; särsk. om arten Phœnicopterus roseus Pall. Oldendorp 1: 86(1786). Snoilsky 2: 285(1881).
Ssgr: FLAMINGO-FÅGEL. flamingo; i sht i pl., om fågelsläktet Phœnicopterus Lin. Ödmann IVetA 1784, s. 24. —
