SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1925  
FLOSSA flos3a2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING (äv. konkret, se avledn.).
Etymologi
[sv. dial. flåsa (flossa), v., om vävnad: bliva ruggig (gm slitning l. nötning), avgiva lugg l. låta trådarna bli lösa, motsv. d. flosse; avledn. till sv. dial. floss (se FLOSSA, sbst.)]
1) vävn. förse (en vävnad l. dyl.) med luggig l. ruggig l. noppig (l. upphöjd o. elastisk) yta; nästan bl. i p. pf. Flossade vävnader. Ensidigt flossad tvils. BoupptVäxiö 1776. En tjock .. yllematta .. tätt flossad med tre tums långa fransar. Gosselman SAmer. 189 (1842). Flossade (strumpor). PriskurKMLundberg 1899, s. 70.
2) (i södra Sv., bygdemålsfärgat) refl., om klädesplagg: på grund av stark nötning bliva fransad. (Byxorna hade) börjat flossa sig nedtill. SkånAB 1893, nr 225, s. 3. i överförd anv. Själfva benen (hos skäggdoppingen) äro skarpkantade och tårna försedda med en bred, hornaktig, flossad kant. Jahn DjurJägL 81 (1909).
Avledn.: FLOSSNING, r. l. f. vävn. särsk. till 1, konkret: gm flossning uppkommen noppig l. luggig yta; förr äv. om gm visst slag av stickning uppkommen mjuk o. elastisk upphöjd list (krage). Sträng-Sprit (dvs. ett slags silke) .. nytjas .. til nåckning i tröjor och vantar samt til flåssning i strumpor. Rothof Hush. 432 (1762). Vid handlederna (på nattröjorna) en rund upphöjning, kallad flossning, som går rundt omkring armen. Iduna 8: 94 (1820).
Spoiler title
Spoiler content