SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1925  
FLOSSA flos3a2, r. l. f.; best. -an; pl. -or; förr äv. FLOSS, sbst.2, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(flossa 1880 osv. floss 18861897)
Etymologi
[jfr sv. dial. (södra Sv.) floss (fluss, flöss) n., lång, lös lugg l. lösa uppstickande trådar på vävnader o. d., stoppning på vantar o. kläder, stickad list på vantar, frans på gardiner l. kring en schal, d. flos, n., luggig yta på vävnad l. dyl., tofs, flock; trol. ej samhörigt med nor. dial. flosa, liten tunn, lossnad skiva, fjäll, lapp, trasa, isl. flosa, skal, utan besläktat med mnt. vlūs, fårskinn med kvarsittande ull, ulltott, t. flaus(ch), hårtofs, vadmal, ävensom med mht. vliess, fårskinn, t. fliess, eng. fleece, ullbeklädnad, päls (se FLITS, sbst.1). Formen flossa utgår trol. från sådana ssgr som FLOSSA-VÄV, -VÄVNAD, vilkas första led, i sv. dial. (Skåne) flosse- l. flusse-, urspr. o. eg. tillhör sv. dial. floss l. FLOSSA, v., men i allm. anslutes till FLOSSA, sbst. Formen floss beror på anslutning till sv. dial. floss, n.]
benämning på ett slags urspr. skånsk allmogevävnad vars rätsida är helt l. delvis täckt med en långnoppig yta vilken erhålles därigenom att olikfärgade trådändar efter givet mönster fästas vid botteninslaget (l. inträdas under bottenvarpens trådar) o. dragas upp lodrätt mot ränningen; äv., mera abstrakt, om ifrågavarande vävnadssätt l. koll. l. sammanfattande; jfr RYA. Kuddöverdrag, matta i (oklippt) flossa. Väva flossa. Flossad väf eller ”Flossa”. QvinlHemsl. 58 (1880). Idun 1913, s. 171. Flossa är typisk för sydvästra Skåne och flamsk för Torna och Bara härad. TurÅ 1919, s. 86. — jfr BOMULLS-, RYA-, TRÄNSA-FLOSSA.
Ssgr [urspr. o. eg. till sv. dial. floss l. till FLOSSA, v.] (i sht. vävn.): A (mindre br.): FLOSS-MATTA, -VÄVD, se B.
B: FLOSSA-KNUT. snara varmed en flossaända fastgöres; av flossaända bildad noppa. SD 1914, nr 63, s. 7.
-MATTA. (floss- 18971907) QvinlHemsl. 34 (1880). En flossamatta värd 300 kr. SD 1892, nr 347, s. 7.
-SAX. sax med tillbakaböjda skänklar använd till att jämna ytan av en flossavävnad. —
-VÄV. abstr. o. konkret. Hahnsson (1888). MeddSlöjdf. 1899, s. 54.
-VÄVD, p. adj. (floss- 1886) Karlin Konstsl. 16 (1886).
-VÄVNAD. abstr. o. konkret. Flossaväfnaden är .. en art af ryaväfnaden och var ursprungligen, likasom denna, trensad, ehuru alltid af uppklippta, ej såsom ryan af dubbelvikta ullgarns ändar. QvinlHemsl. 34 (1880).
-ÄNDA. varje särskild av de trådändar av vilka den långnoppiga ytan på en flossavävnad är bildad. QvinlHemsl. 58 (1880).
Spoiler title
Spoiler content