SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1925  
FLUIDAL flɯ1ida4l, äv. flu1-, adj.
Etymologi
[av eng. fluidal, avledn. till fluid, fluidum, av fr. fluide, av lat. fluidus, (se FLUIDUM)]
(knappast br.; se dock slutet) adj. till FLUIDUM: som tillhör l. kännetecknar l. försiggår i l. åstadkommes av ett fluidum. (Swedenborg) utvecklar .. huru tankarne äro fluidala undulationer, hvilka sedermera genom talorganen förändras till luftvibrationer och därigenom öfvergå till ljud. Lamm Swedenbg 208 (1915). — särsk. (fullt br.) petrogr. i uttr. fluidal struktur, fluidalstruktur, flytstruktur. Fennia VII. 2: 27 (1892).
Ssgr (petrogr.): FLUIDAL-STRIMMIG. = -STRUERAD. Fennia VIII. 3: 95 (1893).
-STRUERAD, p. adj. utbildad med fluidalstruktur. 2NF (1907).
-STRUKTUR. struktur hos stelnade bärgarter, där på grund av rörelse i den icke helt stelnade massan de olika bärgartselementen intagit en parallell anordning, flytstruktur. NF (1881). Nathorst JordH 521 (1891).
Spoiler title
Spoiler content