FLY fly4, sbst.2, n.; best. -et, äv. -t (i sht ss. senare led i ssg); pl. -n; pl. best. -na l. -en.
Etymologi
[jfr nor. ankerflig, -flyg, nor. dial. fli, f., skiva, hulling, d. flig, t. flü, ävensom isl. (akkeris) fleinn, hake, ankarfly, t. ankerfliege, ankerflügel; jfr Hellquist]
sjöt. vardera av de triangelformiga, om hullingar påminnande skivor som avsluta ett ankares (l. en draggs) armar o. som vid dess fällande gripa fast i bottnen. Rosenfeldt Tourville 7(1698). Strindberg Hems. 110(1887). — jfr ANKAR-FLY.
Ssgr (sjöt.): FLY-ARM, r. l. m. om ankararm (med särsk. tanke på flyet). Frick o. Trolle 206(1872). Ankare med rörliga flyarmar .. (vanl. kallade) patentankare. Wrangel SvFlBok 207(1898). —
