SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1925  
FLY fly4, v.1 -r, -dde, -tt, -dd ((†) pr. ind. pl. 1 pers. flym Swedberg Dödst. 197 (1711), pr. ind. pl. 3 pers. flye Mark. 13: 14 (NT 1526), flyia Ps. 1536, s. 22; imper. pl. 1 pers. fly(y)m 15411644; sup. flyd (flijdh) 15471559; p. pr. flyand' Börk Darius 870 (1688)). vbalsbst. -ENDE (föga br., HSH 7: 270 (c. 1750)); jfr FLYKT, sbst.1
Ordformer
(fly(y) 1521 osv.)
Etymologi
[fsv. flȳ(ia), motsv. d. fly, isl. flýja, mnt. vlēn, vlien, t. fliehen, eng. flee samt got. þliuhan; av oviss härledning]
— jfr HÄN-, UND-FLY m. fl.
1) (i skriftspr.) avlägsna sig hastigt l. hemligt (från ett ställe) för att undkomma l. undvika ngn l. ngt som innebär en fara, ett hot, ett obehag l. dyl., taga till flykten, flykta; rymma; ofta under krig, slagsmål o. d.: på grund av att man är besegrad l. utsatt för fara (brådstörtat) lämna den plats där striden osv. ägt rum l. där fienden l. motståndaren väntas komma o. d., vända fienden ryggen; i allm. intr. (se dock d o. f). Fly för fienden. Fly hals över huvud. En flyende armé. Fly ur landet, förr äv. av landet. GR 1: 33 (1521). När gudz ordt kom och szade, ath i (dvs. biskop Brask) skulle födha Christi fåår, och ecke klippa eller slactha them szå flydde j. Därs. 5: 179 (1528). Öfvergifva och fly ifrån hus, grundh, hustru och barn och alt thet the äga. RA 1: 643 (1559). Idoga nederländare, som flytt till England undan Albas tyranni. Pallin NTidH 47 (1878). — särsk.
a) i ordspr. Bettre är fly än illa för skadan stå. SvOrds. A 3 b (1604). Bättre fly, än illa fächta. Grubb 66 (1665). Dhen som flyr, han taar saak på baak. Dens. 105.
b) (†) i uttr. fly till rygga, se RYGG.
c) jur. i uttr. l. å flyende fot, se FOT.
d) (i vitter stil, mindre br.) tr.: fly undan (ngn), fly för (ngn). Fly Räfwen och råka i Vlfwemunnen. Grubb 211 (1665). Ha! jag vill fly henne, rycka mig ur förtrollningen af hennes närhet. Börjesson C12 40 (1858).
e) (numera bl. i högre stil, föga br.) bildl., i förb. fly till, taga sin tillflykt till, taga till hjälp, vända sig till. Fly till Gud i bönen. Ebr. 6: 18 (NT 1526). Jagh bekenner min skull och flyyr till Gudz barmhertigheet. KOF 1: 241 (1575). Inan vi fly .. till den förklaringen af detta ställe, .. att (osv.). Agardh ThSkr. 1: 93 (1843, 1855). Kat. 1878, nr 167. jfr TILLFLY. — särsk. (†) i förb. fly till (ngn) om (ngt), vända sig till (ngn) med bön om (ngt). See grant til, huem tu flyr til om hiälp och biståndh. Balck Es. P 4 a (1603). Rudbeck Atl. 2: 495 (1689).
f) (i vitter stil, mindre br.) övergående i bet.: övergiva, lämna; i sht tr. Therföre haffuer iagh most offuergiffua mitt hws, och flyy mitt arff. Jer. 12: 7 (Bib. 1541). Jag flyr ett fädernesland, som jag älskar. Gustaf III 2: 266 (1788). I likhet med hela världen flydde jag Rom (på sommaren). ELundgren (1846) hos Nordensvan Lundgren 119. Då .. (Oidipus) flydde Korintus för att ej bli sin fars mördare. Cavallin (o. Lysander) 6 (1879). — särsk.
α) (i sht i historisk stil) i uttr. fly landet, gå i landsflykt. The förrädere .. som med Nils Dacke waridt haffwe, och seden flytt Landet. GR 17: 356 (1545).
β) (†) i förb. med prep. Effter det han icke will fly aff gården som i förledne åhr Affdömpt bleff. ÅngermDomb. 16/8 1631, fol. 46.
2) (numera i sht i högre l. vitter stil) med uppsåt l. frivilligt lämna l. hålla sig borta från (ngt l. ngn som man anser innebära en fara l. ett obehag l. dyl.), undvika, söka undgå; sky; vika från; ofta med lokal betoning. Fly dåligt sällskap. Fly ngns umgänge. Tit. 3: 10 (NT 1526). (Skolmästaren skall) så wäll som diechnarna fly lättferdigh klädhedrächt. Rudbeckius Kyrkiost. 45 (c. 1635). Wår Swenske Bibel (har) i närmaste motto flydt fremmande ord. Swedberg Schibb. 212 (1716). Sömnen flydde Unos läger. Cederborgh UvT 1: 57 (1809). Jag var .. fast besluten att fly faran. De Geer Minn. 1: 83 (1892). (Han) flydde .. solen och stängde sig i sin mörkaste kammare. PHallström i Vinterg. 1894, s. 42. — särsk.
a) i ordspr. Fly Röken och falla i Elden. Grubb 211 (1665). Den Lyckan flyr, den föllier hon effter, den henne söker, dhen löper hon vndan. Dens. 103. Dens. 211; se DROPP, sbst.1 1 slutet. Ingen kan sin skäpna fly. Dens. 391.
b) (†) i fråga om elektricitet. De kroppar allena fly hvarandra, som innehafva samma slags Electricitet. VetAH 1747, s. 164.
c) [jfr d. fly og sky] (†) i förb. fly och sky l. omvändt. Lofvandes sig .. henne (dvs. J. III:s liturgi) .. såsom thet förgifteligasta ether fly och sky. RA 3: 52 (1593). Rudbeck Atl. 3: 431 (1698).
d) (†) i förb. med prep. Ther före käreste wener flyr fråån åffgudha dyrkan. 1Kor. 10: 14 (NT 1526). Den fattiga Landtmannen flyr för Apotheket, der ofta lifvet säljes dyrt. Linné Sk. 275 (1751).
e) (†) dra sig för. Fly äÿ nu att ta i Akt (tillfället). LejonkDr. 76 (1689).
3) (i poesi, numera föga br.) i förbleknad bet., i fråga om mer l. mindre snabb rörelse i allm. (stundom med viss anslutning till FLYGA): flyga bort, sväva bort; stundom utan tanke på att subjektet avlägsnar sig: skynda, ila; flyga. Förbi en vassig strand de stinna segel fly. Creutz Vitt. 11 (1761). Hvad hviskar bäcken / Där genom dalen han sakta flyr? Stagnelius (SVS) 2: 87 (c. 1820). Det sägs, att, hvart han (dvs. Fantasos) kosan styr / .. det äfven vid mulnaste himmel flyr / ett sken öfver land och vatten. Rydberg 1: 287 (1895).
4) (i sht i vitter stil) bildl., om sak, förhållande, tillstånd o. d.; ofta: svinna bort, försvinna, förgå. Läkaren hann icke komma till den sjuke, förrän livet redan hade flytt. Upp. 16: 20 (NT 1526). Allt verldsligt flyr, förgår så fort. Ps. 1819, 400: 4. Mörkret vek och skuggorna flydde. Fahlcrantz 1: 23 (1835, 1863). Då flög eld igenom hvarje hjerta, / Tvekan flydde. Runeberg 2: 12 (1835). Ack, om du hjerta har, / Flyende sol, dröj qvar! Wennerberg 2: 32 (1848, 1882). Enigheten inom partiet hade flytt och kunde ej återställas. Malmström Hist. 5: 229 (1877). — särsk.
a) om tid o. d. Det nyss flydda året. Man skall icke ruva alltför mycket över sitt flydda liv, över sitt förflutna. Mina daghar haffua warit snarare än en löpare, the haffua flyydt och haffua intet gott seedt. Job 9: 25 (Bib. 1541). Njut af den flyende (dagen) / Hvarje minut. Franzén Skald. 1: 189 (1824). Till flydda tider återgår / Min tanke än så gerna. Runeberg 2: 7 (1848). Sommaren .. höll på att fly. Lagerlöf Drottn. 67 (1899). Det flydda ger mig sorj, och nuet leda. Wulff Leopardi 57 (1913).
b) (i vitter stil) med prep. i, i fråga om synbild av ngt. försvinna i, förtona i. Synkretsen flyr i det mjukaste violett. Hallström ItBref 215 (1901).
5) (†) flytta; i sht om nomad. När grääs och örter begynna wäxa i fiällen och dalerne, fly .. (lapparna) längre Opföre. SRheen (1671) i Landsm. XVII. 1: 17. Jag hade en vägvisare, som följde mig till sin nästa granne, då grannen hölt på att fly och kunde ej taga mot mig. Linné Ungd. 2: 127 (1732; om lapska förh.).
6) [efter fr. fuyant; eg.: tillbakavikande] (föga br.) i p. pr. i adjektivisk anv., om ansiktsdel, i sht panna: bakåtlutande, bakåtlutad; indragen. Den smala flyende pannan. Strindberg NSvÖ 2: 92 (1906). Med sitt noslikt framskjutande käkparti, sin flyende haka (hade ansiktet något djuriskt i sig). Nordenstreng EurMänRas. 26 (1917).
Särsk. förb.: FLY BORT0 4. jfr BORTFLY.
1) till 1. Så fly nw bort (dvs. vik hädan) tu fwle dieffuul. OPetri Hb. B 1 a (1529). särsk. (†): övergiva sitt hem; jfr FLY 1 f. Fly bort för sijn gäld skuld. Helsingius I 4 b (1587).
2) (i sht i vitter stil) till 4. (Människan) Flyyr bortt som en skugge, och bliffuer icke. Job 14: 2 (Bib. 1541).
FLY IN0 4. till 1. Fly in vthi Egypti land. Mat. 2: 13 (NT 1526). jfr INFLY.
FLY UNDAN0 40 l. 32. till 1. (Birkarlarna) flydde vndan Kånung Ingeld. Axehielm (c. 1630; under birkarlar). Många män, de der flydde undan för Olof Tryggvason. Strinnholm Hist. 1: 349 (1834). Fly undan rättvisan. WoH (1904). jfr UNDANFLY o. UNDFLY.
Spoiler title
Spoiler content