SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1925  
FLÅTT, sbst.1, i bet. 1 r., i bet. 2 m.; pl. (i bet. 2) -ar.
Etymologi
[sv. dial. flått; jfr isl. fláttr, flående, nor. flaatt, avflått skinn; till FLÅ, v.]
(†)
1) (av)flående; i ssgn NÄVER-FLÅTT.
2) hudavdragare, nattman, ”rackare”. Ullenius Ro § 353 (1730). Eichhorn Stud. 1: 17 (1869). GHT 1896, nr 182 B, s. 2 (anfört från norra Bohuslän på 1860-talet).
Spoiler title
Spoiler content