publicerad: 1925
FLÄDER flä4der, sbst.1, r. l. m. l. f. (f. Lind (1749), Rydqvist SSL 2: 307 (1857), LoW (1911; jämte r.); m. Dalin (1851), SAOL (1900; jämte r. o. f.)); best. -n (HTSkån. 2: 377 (í handl. fr. 1759) osv.) ((†) -deren Fischerström 1: 646 (1779)); pl. (i bet. 1) -drar (Sahlstedt (1773) osv.) ((†) -drer Sahlstedt (1757)).
Ordformer
(fläder Franckenius Spec. F 3 b (1638) osv. fleder Forsius Min. 19 (c. 1613: Flederolio), VetAH 1785, s. 22 (: Flederbär). flädder Cederhielm PVetA 1740, s. 9, 18. flär Tillandz B 5 b (1683), Lind 1: 201 (1749). fläär Tillandz D 8 a (1683). flärr Franckenius Spec. F 3 b (1638; jämte Fläder), Pontén Fl. 23 (1847; jämte Fläder))
Etymologi
[av mnt. vleder, motsv. holl. vlier, t. flieder, av ovisst urspr.]
1) växten Sambucus nigra Lin., hyll, fläderhyll, fläderbuske; stundom kallad den vanliga l. allmänna flädern till skillnad från andra arter av släktet Sambucus, om vilka ordet mera undantagsvis äv. användes. Franckenius Spec. F 3 b (1638). Fläder var (i Skåne) allmän vid alla gårdar. Linné Sk. 242 (1751). Americanska Flädern (Sambucus canadensis Lin.). Kalm Resa 3: 210 (1761). Vanliga Hyllen eller Flädern (Sambucus nigra L.) är vanligen en 4—6 alnars buske, men bildar stundom ett litet träd. Nyman VäxtNatH 1: 74 (1867). jfr DRUV-FLÄDER. — särsk. (†) i förb. lille flä(de)r, Sambucus Ebulus Lin., sommarhyll. Franckenius Spec. F 2 b (1638). Lind 1: 201 (1749). jfr (†): Fläderlilla. VäxiöBl. 1826, nr 32, s. 3.
2) om de torkade blommorna av Sambucus nigra l. infusion på dylika (fläderte). (Hon) drack ständigt The på fläder. Lenngren (SVS) 2: 174 (1796). Nådi-Grefvinnan dricker fläder i afton. Knorring Axel 1: 177 (1836). Lindgren Läkem. (1891).
3) [efter t. spanischer flieder] (†) i förb. spansk fläder, Syringa vulgaris Lin., syren. Möller (1790). AHB 54: 11 (1871).
-BLOMMA, r. l. f. Roberg Beynon 31 (1697). Fläderblommor äro .. mycket nyttiga dels i kryddpåsar utvärtes, dels såsom thedryck, då de göra svettning. Berlin Lsb. 226 (1852). —
-BLOM-VATTEN. (-blom 1871 osv. -blomme- 1699. -bloms- 1777) flädervatten. MedOrdn. 1699, s. 7. Hagdahl Det bästa 38 (1885). —
-BÄR. Roberg Beynon 31 (1697). Fläderbären användas till beredning af saft, mos och syrup, hvilka hufvudsakligen användas till färgning af vissa farmacevtiska artiklar och födoämnen. NF (1881). —
-BÄRS-KÄRNA. —
-BÖSSA. (ss. barnleksak använd) väderbössa vars rör utgöres av ett stycke fläderträ ur vilket märgen borttagits. Lind 1: 956 (1749). Dalin (1851). —
-GUBBE. av flädermärg tillvärkad leksaksfigur (”trollgubbe”) som är fäst på ett halvklot av bly o. därför, hur den än lägges, alltid reser sig o. efter många bugningar o. guppningar slutligen stannar i upprätt ställning. Åkerhielm GamlRoman 43 (1907). —
-MÄRGS-KULA. (Det enklaste elektroskopet) utgöres af en flädermergskula, upphängd på en fin silkestråd. Fock 1Fys. 538 (1855). —
-SVAMP. svampen Exidia Auricula Judæ Fries, som (i södra o. mellersta Europa) växer på gamla fläderbuskar, judasöron; äv. om den förr inom läkekonsten använda drogen av nämnda svamp. Fläder-swamm. Roberg Beynon 121 (1697). SPF 1816, s. 222. —
(jfr 2) -TE. infusion på fläderblommor. (Vid feber bör man) dricka .. tilräckeligen Fläder- eller Krusmynthethé. Haartman Sjukd. 136 (1765). Såsom huskur mot illamående användes fläderteet af allmänheten. LfF 1898, s. 63. —
-TRÄ.
-TRÄD.
2) (†) = -TRÄ 2. Fläderträd .. brukas .. af snickare till fourneringar, och af svarfvare till pipskaft. Synnerberg (1815). —
(jfr 2) -VATTEN. i sht farm. vatten destillerat på fläderblommor. L. Paulinus Gothus Pest. 102 b (1623). Lindgren Läkem. (1891). —
-YXNE. bot. växten Orchis sambucina Lin. (med lukt påminnande om den av fläderblommor). Thedenius Skolbot. 199 (1854). Strindberg Hafsb. 89 (1890).
Spoiler title
Spoiler content