FLÖRETT flörät4, r.; best. -en; pl. -er. (vanl. med fr. stavning)
Etymologi
[av fr. fleurette, eg.: liten blomma, av fleur, blomma, av lat. flōs (gen. flōris) (se FLOR, sbst.1—2). — jfr FLORETT, sbst.1—2]
(numera knappast br.) komplimang (nästan bl. till kvinna), artighet. Huru har hon icke lärt förakta en Sprätts Fleuretter. Posten 1768, s. 302.FMFranzén(1807) hos Roos FamArkiv 76.
SAOB
