FOCK fok4, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar; äv. (numera bl. starkt bygdemålsfärgat) FOCKA fok3a2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(fock 1851 osv. focka 1764 (: Fockor, pl.))
Etymologi
[sv. dial. (Hälsingl.) focka, fnösksvamp]
(numera föga br.) om vissa svampväxter; numera bl. om (svamp tillhörande) släktena Dædalea Pers. o. Trametes Fr. Lenæus Delsbo 149 (1764). WoJ (1891). — jfr EKE-, SÄLG-FOCK.
