publicerad: 1925
FOLIE fω4lie, sbst.1, r. (m. Dalin (1851), WoJ (1891)) l. n. (Kindblad (1871), Lundell, Auerbach (1908)); best. -en l. -et; pl. -er; l. (i sht i bet. 1) FOLIUM fω4lium, n. ((†) r. l. m. (Bladh o.) Hornstedt 102 (1783)); best. -iet, l. (numera bl. starkt vard.) -iumet (LReg. 79 (1689)); pl. -ier. Anm. Stundom användes den lat. pl. folia, t. ex. Åstrand (1855), Ekenberg (o. Landin) (1890).
Ordformer
(folie 1812 osv. folium 1730 osv. folij 1645 (i bet. 3))
Etymologi
[jfr dan. o. t. folie, holl. foelie, av lat. folium (mlat. äv. folia), blad, besläktat med BLAD. Jfr FOLIANT, FOLIO, FÖLJETONG, KAPRIFOLIUM]
1) (i sht i fackspr.) till ytterlig tunnhet uthamrad l. utvalsad skiva av metall l. metallegering, särsk. använd ss. beläggning på baksidan av spegelglas l. ss. underlag för ädelsten till förhöjande av dess glans l. färg vid infattning; äv. koll.: bladmetall; äv. om av tunn metall bestående beläggning på spegelglas l. under ädelsten; stundom om liknande skiva av annat material. (Man) betienar .. sig .. af qvicksilfver .. til folium, blad eller grund under speglar. Bromell Bergart. 56 (1730). Folier, Til Speglar .. 1 Skålpund. TaxaStSjötull. 17/4 1799, s. 17. Det tunnaste silfverblecket kallas äkta folie. Almroth Karmarsch 190 (1838). Gelatin i tunna, böjliga folier. PT 1916, nr 242 A, s. 2. — jfr ALUMINIUM-, FÄRG-, GELATIN-, GULD-, METALL-, MÄSSINGS-, SILVER-, TENN-FOLIE l. -FOLIUM. — särsk. bildl. om ngt som tjänar att bättre framhålla l. belysa ngt annat l. att förhöja glansen av detsamma. Polyfem V. 20: 2 (1812). Denna innerliga naturbetraktning, som är en så väl passande folie för den äkta, lefvande andagten. SvLitTidn. 1817, sp. 664. De enkla, svarta ramarna bilda en lugn folie, mot hvilken målningarnes färgspel gör sig gällande i alla sina .. finesser. SD(L) 1903, nr 96, s. 5.
2) (i sht i fackspr.) (numrerad) sida i räkenskapsbok o. d.; äv. om par av två motstående sidor, uppslag; äv. om det på sidan resp. uppslaget anbragta numret. LReg. 79 (1689). Nordforss (1805). För hvarje skogsvaktares matrikel tages en folie, för att hafva erforderligt utrymme för anteckningar. SPF 1859, s. 553. Hvarje upplägg l. folium (i registerboken för fartyg). Lang FinlSjör. 1: 116 (1890). WSjögren i FörarbSvLag 1: V (1900). — särsk. (föga br.) om på viss(t) sida l. uppslag i räkenskapsbok befintligt konto för en kund. Insättningarne .. antecknas i bankens böcker under serskild conto, eller så kalladt folium, för hvarje delegare. Nordström Cred. 94 (1853).
3) [efter motsv. anv. i holl.] (†) benämning på det torkade fröhyllet från muskotnöten, muskotblomma. OxBr. 11: 815 (1645).
Ssgr: A: (2) FOLIE-AVGIFT~02 l. ~20. (folie- 1895. folii- 1846—1853) bankv. avgift som bank uttager av kund (numera bl. av låntagare, förr äv. av insättare), urspr. i förhållande till det utrymme kundens räkning upptager i bankens böcker. Skogman Bank II. 2: 125 (1846). Banken utlemnar .. kassakreditiv .. mot 5 proc. ränta och 1/2 proc. folieafgift. AB 1895, nr 99, s. 3. —
(1) -FÄRG. (mindre br.) färgstoft med bindemedel som anbringas under ädelsten för att som folie förhöja dess glans, färgfolie. Man .. bestryker .. stenens rand .. med foliefärg. SD(L) 1896, nr 477, s. 5.
B (†): FOLII-AVGIFT, se A.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content