FORNA, sbst.2, r. l. f.? l. m.?
Etymologi
[avledn. till FORN, adj.2, l. kanske snarare en gm bortfall av ð uppkommen form av ett eljest icke anträffat vbalsbst. fornad, till FORNA, v.]
(†) murknande (l. möjl.: murkenhet). På det ekevärket .. eij må .. genom forna, ållder och vinne-fäll förloras. 2RARP 6: 614 (1731).
