SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1925  
FORT for4t, n.; best. -et; pl. = ((†) -er SvMerc. 6: 578 (1761), Ramsay VägvFinl. 247 (1895)).
Ordformer
(fort 1729 osv. forte 1702)
Etymologi
[jfr d., t., eng. fort, av fr. fort, av lat. fortem, ack. till fortis, stark; jfr FORTE]
i sht mil. slutet, stormfritt fäste som antingen (vanl. ss. spärrfort) ligger ensamt för sig, hänvisat till egen försvarsförmåga, l. som tillika med ett antal andra sådana (äv. kallade gördelfort l. detacherade fort) bildar en gördel omkring en ort med l. utan kärnfästning; mindre fästning; fäste; förr äv.: fästning, fast slott. Anlägga ett fort. HB 5: 200 (1651). Biurman Brefst. 137 (1729). Sålunda skulle på Mont Cenis uppföras ett nytt starkt fort, för att fullständigt spärra vägen. KrigsVAH 1888, s. 153. Den yttre (andra) gördeln af detacherade forter omkring Paris innesluter .. fyra hundra engelska kvadratmils yta. Steffen ModEngl. 10 (1893). En med talrika fort försedd försvarslinje. Torpson Eur. 1: 226 (1895). — jfr LAND-, NED-, SJÖ-, SPÄRR-FORT m. fl.
Ssgr (i sht mil.): FORT-BEFÄLHAVARE~00200, äv. ~02100. SvD 1900, nr 226, s. 2. —
-BEFÄSTNING. (mindre br.) fortfästning. KrigsVAH 1885, s. 240. —
-FÄSTNING. fästning vars viktigaste försvarsvärk utgöres av en gördel av långt framskjutna fort. 2NF (1907). —
-GÖRDEL. ett antal (mer l. mindre långt framskjutna) fort som bilda en skyddande gördel omkring en ort med l. utan kärnfästning. En långt framskjuten, en dubbel fortgördel. NF 5: 629 (1882). (Den ryska staden Brest-Litovskis) försvarsverk .. bestå af en rent militär kärnfästning och en fortgördel. 2NF 4: 117 (1905). —
-LINJE. linje i vilken fort äro anlagda (omkring en fästning). Upptaga strid i fortlinjen. IllMilRevy 1899, s. 358.
Spoiler title
Spoiler content