publicerad: 1925
FOTA fω3ta2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING (se avledn.).
Ordformer
(foot- 1607—1692)
Etymologi
1) [jfr BENA, v.3] (vard., numera knappast br.) gå, ”traska”. Tante fotade förut, ledd af Öfverste C. Knorring Cous. 1: 44 (1834).
2) (†) om bi: samla frömjöl på sina bakfötter o. på detta sätt föra det hem till kupan. Bijen .. fota, i synnerhet när videt .. är i blomma. Linnæus Bijskjöts. 42 (1768).
3) (†) intr. o. refl.: ha fotfäste (på l. i ngt); vanl. bildl.: stödja sig (på ngt), förlita sig (på ngt). Ath tet hafwer nogoth bestondth tet i fothe paa. GR 1: 102 (1523). Hwem kan å werldzens Boll .. trygt och säkert fota? Wexionius Sinn. 3: B 3 b (1684). Vitnesbörd .., hvarpå grefven sig fota och beropa kunde. Rhyzelius Ant. 58 (c. 1750). SvLittFT 1836, sp. 332.
4) grunda (ngt på ngt); vila (på ngt ss. grund) o. d.
a) i eg. bem.
α) (numera bl. i fackspr., föga br.) tr.: bygga l. resa l. ställa o. d. (ngt på ngt ss. fot l. grund); låta (ngt) ha sin fot l. grund (på l. i ngt l. ngnstädes o. d.). Huset som är fotat för nära jorden, (bör) uphöjas och undertomtas. VDAkt. 1752, F III 7. En vattntät Ringmur, fotad på underbygnad af träd Plankor. VetAH 1804, s. 48. Tvenne på gripar fotade spiralpelare. Atterbom Minn. 368 (1818). 2NF 27: 589 (1918).
β) (†) refl., med bestämning inledd av prep. på: vila på ngt ss. fot l. grund l. fäste o. d., ha ngt till fot l. grund l. fäste o. d. Under forman (på en suluugn) göres .. en utstående pall af härdstybbet, som .. tjenar för formnasen at däruppå fota sig. Rinman 2: 912 (1789).
b) (i sht i skriftspr.) bildl.
α) tr.: grunda, basera, bygga, stödja (ngt på ngt); särsk. med avs. på åsikt, påstående, bevis o. d. Varpå fotar han detta sitt påstående? Ett på goda grunder fotat omdöme. En fast fotad auktoritet. VDAkt. 1651, nr 229. Den grund hvaruppå Romarena fotade sin första Vigt-inrättning. Runeberg IVetA 1757, s. 5. (Svante Sture) fotade sin magt på folkets kärlek. Strinnholm Vas. 1: 186 (1819). Ett härordningsförslag, fotadt på allmän värnepligt. Wieselgren Bild. 99 (1889). Den på Vinterbladets artikelserie (i språkriktighetsfrågan) fotade lilla skriften. Noreen VS 1: 254 (1903).
β) refl., i senaste tid stundom intr.: grunda sig, vara grundad, stödja sig, vila (på ngt). Uppgiften fotar sig på en ren gissning. Biurman Brefst. 7 (1729). Den grund uppå hvilken .. (de andligas) ansenlige förmoner sig fotade. Celsius G1 1: 193 (1746). Kulten af själen fotar på den primitiva föreställningen, att den mänskliga själen är en afbild af människan själf. Nilsson PrimRel. 103 (1911).
γ) (mindre br.) intr., med bestämning inledd av prep. i: ha sin grund l. sitt ursprung i ngt, ha sin rot l. sina rötter i ngt, ”bottna” i ngt. Fem-, sex- och sjuledsätterna .. fota alla i 17:de eller början af 18:de seklet. Fahlbeck Ad. 1: 433 (1898). Den moraliska slappheten hos vårt folk kan fota i något, som vi vant oss att anse som en dygd. Kjellén NatSaml. 76 (1902, 1906).
5) (†) grundlägga, inrätta, grunda (ngt); äv. i överförd anv. Han här sin boning hafver fotat. Kolmodin QvSp. 2: 74 (1750). För en man, som ville fota en solide Etablissement i den nejden. ÅgerupArk. Brev 16/11 1762. Herr konsuln hade .. efter hand fotat .. en .. ansenlig förmögenhet. Carlén Bull. 1: 27 (1847).
Särsk. förb. (till 1): FOTA AV10 4. (vard., föga br.) ge sig i väg, traska av. Sehlstedt 4: 196 (1871). —
1) (†) till 2: om bolliknande massa av frömjöl som ett bi samlar på sina bakfötter o. på detta sätt för hem till kupan; jfr BYXA 3. Linnæus Bijskjöts. 14 (1768). Dahm Biet 45 (1878).
2) (†) fotbeklädnad (å byggnad); jfr FOT 4 b α. Kalfsviks Kyrkia betarfvar ansenlig reparation .. med nya Syllars och flere ståckars insättiande rundt omkring, samt ny fotning med mera. VDAkt. 1739, nr 616.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content