SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
PETROLEUM petrω4leum l. 0302, n. l. r. l. m.; best. -et resp. -en.
Ordformer
(peter- c. 1645. petr- 1578 osv. -oleum 1578 osv. -olium c. 1645—1690)
Etymologi
[jfr d., t. o. eng. petroleum, ävensom fr. pétrole; av mlat. petroleum, av lat. petra (av gr. πέτρα; se PETRO-) o. lat. oleum (se OLJA, sbst.). — Jfr PETEROLJA, PETRIOLJA, PETROL-, PETROLÖR, PETROLÖS]
i sht kem. o. tekn. bärgolja; jfr NAFTA; äv. (utom i Finl. numera mindre br.) i inskränktare anv., om fotogen. BOlavi 10 a (1578). IErici Colerus 2: 331 (c. 1645; ss. ingrediens i medicinsk salva). Bergolja eller petroleum finnes i stora mängder i jordens inre, dels som lättflytande vätskor, dels som tjockflytande mörka oljor. Holmström Naturl. 1: 77 (1888). HantvB I. 1: 77 (1934). jfr: Lampoljan benämnes hos oss (i Finl.) petroleum, i Sverige fotogen. Bergroth FinlSv. 188 (1917). — särsk. (†) i inskränktare anv., om vissa varieteter av bärgolja. Till sin kemiska natur är naphtan en temmeligen ren, flygtig olja, och petroleum en mindre ren, innehållande en portion icke flygtigt ämne upplöst. Berzelius Kemi 5: 1175 (1828). De ljusare varieteterna (av bärgolja) benämnas nafta. .. De mörkaste arterna kallas bergtjära och de intermediära petroleum. Keyser Kemien 3: 297 (1876).
Ssgr (i sht kem. o. tekn.): A: PETROLEUM-ASFALT. asfaltliknande restprodukt erhållen vid destillation av petroleum; jfr gudrong, massut. VaruhbTulltaxa 2: 112 (1932). —
-AUTOMOBIL. (†) automobil. TT 1900, Allm. s. 137. —
-BECK. = -asfalt. SFS 1916, s. 997. —
-BENSIN. [jfr t. petroleumbenzin] bensin framställd ur petroleum. Cleve KemHlex. (1883). —
-BRUNN. (numera bl. tillf.) oljebrunn (för utvinnande av petroleum). Berzelius Kemi 5: 1173 (1828). —
-BÅT. [jfr t. petroleumboot] (tank)båt för transport av petroleum; äv. (numera knappast br.) om petroleumdriven båt. DN 1893, nr 8577 B, s. 3. —
-DRIVEN, p. adj. (petroleum- 1934 osv. petroleums- 1917) driven med petroleum (i sht fotogen) ss. drivmedel. Cederschiöld Negr. 14 (1917). —
-ELDAD, p. adj. jfr -driven. Langlet Ryssl. 365 (1898). —
-ETER. [jfr t. petroleumäther] flyktig, lättantändlig vätska (med kokpunkt mellan 40 o. 70 grader C) som erhålles gm rening o. destillation av råbensin, använd bl. a. ss. lösnings- o. fläckuttagningsmedel, tvättbensin; jfr gasolin. Keyser Kemien 3: 298 (1876). —
-FAT. [jfr t. petroleumfass] jfr fat 1. Sundén (1888). —
-FYND. 2NF 37: 984 (1925). —
-FÄLT. oljefält. Arrhenius Kem. 167 (1919). —
-FÖRANDE, p. adj. om mark o. d.: som innehåller petroleum l. varifrån petroleum kan utvinnas. Ramsay GeolGr. 258 (1909). —
-GAS. (petroleum- 1871 osv. petrolii- 1868) [jfr t. petroleumgas] lysgas framställd av petroleum l. av rester erhållna vid petroleumdestillering. Liedbeck KemTekn. 891 (1868). —
-INDUSTRI. industrigren för utvinning o. förädling av petroleum. NF 2: 1563 (1878). —
-KOKAPPARAT. [jfr t. petroleumkochapparat] (†) fotogenkök. TT 1874, s. 210. —
-KOKARE, r. l. m. [jfr t. petroleumkocher] (†) fotogenkök. BtRiksdP 1900, 3Hufvudtit. s. 64. —
-KOKS. fast återstod som erhålles vid långt driven destillation av massut. SvGeolU Ca 6: 82 (1915). —
-KUNG. (mera tillf.) oljekung. Siösteen ModBelg. 300 (1906). —
-KÄLLA. [jfr t. petroleumquelle] (numera bl. tillf.) oljekälla. Berzelius ÅrsbVetA 1834, s. 207. —
-KÖK. (numera bl. i Finl.) fotogenkök. Hallstén o. Lilius (1896). Schildt Houmark Väg. 30 (1919). —
-LAMPA. (petroleum- 1868 osv. petrolii- 1868) [jfr t. petroleumlampe] (numera nästan bl. i Finl.) fotogenlampa. Liedbeck KemTekn. 852 (1868). Hildén Barn. 5 (1919). —
-LEDNING. (mera tillf.) oljeledning. HandInd. 381 (1926). —
-MOTOR. [jfr t. petroleummotor] petroleumdriven förbränningsmotor; fotogenmotor. TT 1874, s. 63. —
-NAFTA. råbensin. SFS 1908, nr 38, s. 66. —
-OLJA, r. l. f. (petroleum- 1893. petrolii- c. 1645) (numera bl. tillf.) petroleum. IErici Colerus 2: 333 (c. 1645). (Ekenberg o.) Landin 639 (1893). —
-RAFFINADERI, förr äv. -RAFFINERI. Hirsch LbGarfv. 336 (1898). —
-RESIDUUM. rest som blir kvar vid destillering av petroleum (råolja). TT 1871, s. 362. —
-REST. = -residuum. SDS 1904, nr 276, s. 3. —
-SPRIT. [jfr t. petroleumsprit] (numera mindre br.) (lätt)bensin. Keyser Kemien 3: 298 (1876). HufvudkatalSonesson 1920, 6: 98. —
-TANK. för förvaring av petroleum. Hedin Front. 423 (1915). —
-ÅNGA, r. l. f. —
-ÅNGARE. (tank)ångare för transport av petroleum.
B (mera tillf.): PETROLEUMS-DRIVEN, se A.
C [efter mlat. petrolei, gen. av petroleum] (†): PETROLII-GAS, -LAMPA, -OLJA, se A.
Spoiler title
Spoiler content