SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1925  
FRANKERA fraŋke4ra, i Sveal. äv. -e3ra2 (franke´ra Weste, franngkèra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(frankera (-cera) 1718 osv. fran(c)qu- (-qv-) 17041785)
Etymologi
[efter t. frankieren, holl. frankeeren; till FRANKO]
eg. om postvärket: (efter mottagande av postavgift) gm påteckningen ”franko” l. dyl. å försändelse låta denna befordras utan avgift för adressaten; sedan liktydigt med: på förhand (medelst påsättande av frimärke(n) till vederbörligt belopp) betala avgift för postbefordran av (en försändelse); å (postförsändelse) påsätta frimärke(n) till vederbörligt belopp. Frankera med svenska frimärken. Ett (ofullständigt) frankerat brev. ResolFrijbr. 1704, s. C 3 a. Mont-Louis FrSpr. 170 (1739). Delvis frankering är ej medgifven. SFS 1847, nr 46, s. 3. — (†) med ortsuppgift. Låta de hos dem inlefwererade .. brefwen francqueras til Warschau med 34 1/2 öre Silfwermynt lodet. Postv. 32 (1703). Meurman (1846).
Ssgr (i sht post.): FRANKERINGS-APPARAT. apparat avsedd att därmed utföra frankering av brev l. brevkort. Patent nr 11850, s. 1 (1900).
-FRIHET~20 l. ~02. rättighet att få försändelse postbefordrad utan erläggande av avgift. SvT 1852, nr 150, s. 1.
-STÄMPEL. (mindre br.) frankostämpel. 2NF 35: 1001 (1923).
-TECKEN. (mindre br.) frankotecken. 2UB 10: 11 (1906).
-TVÅNG. skyldighet att vid postförsändelsers avlämnande till postbefordran erlägga belöpande postbefordringsavgift. UB 7: 102 (1874).
Spoiler title
Spoiler content