publicerad: 1926
FRESKO fräs4kω, adv. o. sbst.; ss. sbst. r.; best. -n; pl. fresker 40, stundom 32;
l. (numera vanl.) FRESK fräs4k, r. (m. Kindblad (1871), Hahnsson (1896)); best. -en; pl. -er 40, stundom 32.
Ordformer
(fresko (-sc-) 1805 osv. fresqve 1782. fresk 1860 osv.)
Etymologi
[liksom d. freske, fresko, t. fresko, eng. fresco, fr. fresque, av it. fresco, frisk, freskomålning, av germ. ursprung o. eg. samma ord som FRISK, adj.2 Formen fresque o. sannol. äv. formen fresk utgår från fr.]
i sht mål.
I. [eg. elliptiskt för ALFRESKO] adv.: alfresko; i sht i uttr. måla fresko; jfr II 1 slutet. ELundgren (1866) hos Nordensvan Lundgren 266.
II. sbst.
1) freskomåleri. Såsom bildande den monumentala stylen har fresken inom måleriet stor betydelse. Ljunggren Est. 2: 316 (1860). TT 1873, s. 173. — särsk. (numera föga br.) i uttr. måla i fresko l. i fresk. Ett Capell var målat i fresqve av Bramant. CAEhrensvärd Brev 1: 65 (1782). Auerbach (1908). jfr (†): Få (målningar i Herculanum äro målade) på våt grund eller a fresco, som det heter. SvMerc. 1764, s. 132.
2) väggmålning utförd alfresko; stundom oeg., om monumentalmålning i allm. Sturtzenbecher IngLex. (1805). Rydberg Sägn. 20 (1874). Lugn Egypt. 2: 150 (1924). bildl. (Læstadius' Journal) är en stor fresk över det svenska arbetet och den svenska fattigdomen. FBöök i SvLittH 2: 271 (1919).
Ssgr: (i sht mål., i allm. till I o. II 1): A (mindre br.): FRESK-TEKNIK, se B.
-MÅLNING.
1) abstr. Norrmann Eschenburg 1: 158 (1817). bildl. (Sagan) är freskomålning af ett lefvande folks kraftfullaste ungdom. Brinkman i SAH 13: 121 (1828).
-TEKNIK. (fresk- 1904—1914. fresko- 1881 osv.) freskomåleriets teknik. Den svåra freskotekniken. NF 4: 1477 (1881).
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content