SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1926  
FRIDSAMLIG l. FREDSAMLIG, adj. -are. adv. = (GR 3: 343 (1526), Helsingius (1587)), -A (GR 1: 215 (1524), Hagberg Pred. 2: 16 (1822)), -E (GR 1: 323 (1524), Därs. 3: 315 (1526; möjl. adj. pl.)), -EN (GR 10: 80 (1535), Lundström LPGothus 1—2: 20 (1893)), -T (Bellman SkrNS 1: 65 (c. 1770)).
Ordformer
(fridsam- (friid-, frijd-, -dz-, -dss-, -dzs-) 1524—1893; friidt- 1526. fred- 1524—1820. — -samlig(-) (-mbl-) 1524—1893. -samelig(-) (-mm-) 1529—1822. -igit, sg. n. 1529—1622)
Etymologi
[fsv. friþsamlika, adv.; jfr d. fredsommelig, isl. friðsamligr; avledn. till FRIDSAM]
(†)
1) fridsam; försonlig, försonligt stämd (mot ngn); ss. adv.: fridsamt. Han wandradhe fridhsameligha och redheliga för mig. Mal. 2: 6 (Bib. 1541; Bib. 1917: fridsamt). (Kristus är) j sådana skickelse kommen, at han ingom förfärligh, vthan allom är trygg och fridhsamligh. LPetri 1Post. E 7 b (1555). Ps. 1695, 94: 3.
2) fredlig (se d. o. 2); ss. adv.: fredligt, i fred o. sämja, i endräkt, utan strid(er) l. tvister l. misshälligheter. At the (dvs. storfursten i Ryssland m. fl.) schulle stilla och friidtsamlighe sitthia. GR 3: 315 (1526). Wenlige Samtall oc fredsamblige handling (dvs. underhandling). Därs. 9: 19 (1534). När .. (konung Osantrix och hans män) komme uthi Huneland, reste the öfwer landet så fredsammeligen, at the giorde ingen något meen. Peringskiöld Wilk. 126 (1715). Att Sigismund icke ville inkomma i riket så fridsamligen, som af hans parti allmänt utspreds. Lundström LPGothus 1—2: 60 (1893).
3) ostörd, oantastad, fredad, skyddad; ss. adv.: i fred, i lugn o. ro, ostört, oantastat, fritt, obehindrat. (Att) wij them .. wndna (dvs. unna) wilia for:da Sthen huss .. friidzsamliga och roliigha niwtha och beholla. GR 1: 215 (1524). Atuj .. emott hans kerlighett, och Dammarkx Crone .. fast försächrede, wälforwarade, och fridsamlige wara och bliffua motte. Därs. 13: 125 (1540). (Han) säger .. sig redan en lång tid fridsamligen och ostördt innehaft och besutit de förbemälta godsen. Strinnholm Hist. 4: 557 (1852).
Avledn.: FRIDSAMLIGHET l. FREDSAMLIGHET, f. (†)
1) till 2: fredlighet, fred. I haffwen .. stiltt thet vpror begynth war till fridsamlighett. GR 6: 101 (1529).
2) till 3: ostördhet, lugn, ro, fred. Viliandis athj lathe honum .. bliffua frij vtj fridsamligheth. GR 4: 125 (1527).
Spoiler title
Spoiler content