SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1926  
FRIDLYSA fri3d~ly2sa, l. (numera mindre br.) FREDLYSA fre3d~, v. -te, -t, -t. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Ordformer
(fred- 1726—1922 (angivet ss. mindre vanl.). freds- 1691. frid- 1545 osv.)
Etymologi
[jfr d. fredlyse; av FRED (4 o. 5) o. LYSA, kungöra m. m.]
jfr FRI-LYSA.
1) [jfr FRED 4, särsk. 4 b o. c] (i fråga om äldre förh.) påbjuda fred (för ngn l. på ngt ställe o. d.); vanl. tr.: lysa fred över (ngn l. ett ställe o. d.); förklara (ngn) i fred, återgiva (ngn hans) fred; jfr FRID-KALLA 1. GR 17: 314 (1545). MB 35: 6 (Lag 1734). Att dräpa på fredlysta orter. Geijer SvFolkH 1: 308 (1832). (De romerska folk-)Tribunernas personer voro fridlysta och okränkbara. NF 16: 689 (1892). (Den fredlöse) var (dvs. hade blivit) fridlyst. Lagerlöf Saga 156 (1908).
2) [jfr FRED 4 o. 5] offentligen (gm lag l. på administrativ väg o. vid ansvarspåföljd) förklara (ngt) fredat för tillägnande l. tillgodogörande (t. ex. djur för jakt l. fångst l. skog för avvärkning osv.) l. för skadegörelse l. ohägn l. åvärkan l. intrång (i fråga om ett område o. d. äv. för beträdande o. d.), vid laga påföljd förbjuda tillgodogörande l. skadegörelse osv. av (ngt), beträdande av (ett område) osv.; jfr FRID-KALLA 2. Fridlyst mark, skog, villebråd. Fridlyst tid (i fråga om jakt l. fångst av vissa djur). Fridlysning av järnvägar, telegrafledningar. Total fridlysning av älgstammen i vissa län. Swedberg Schibb. 338 (1716). Ehuru litet skogen eljest spardes, var den dock vid åkern med viten fredlyst såsom ett förment värn emot frosten. Franzén Minnest. 3: 206 (1834). Dessa forntidslemningar äro, genom Kongl. Förordn. d. 17 April 1828, fridlysta från all åverkan. Alm(Sthm) 1842, s. 40. Hummern .. är fridlyst från 1 juli till 15 september. Hagdahl Kok. 382 (1879). (Naturskyddsrörelsen) går .. (bl. a.) ut på att genom fridlysning åt eftervärlden bevara .. större områden af orörd och karakteristisk natur. 2NF 19: 602 (1913).
3) (i sht i vitter stil) i utvidgad o. bildl. anv. (numera vanl. med anslutning till 2): förklara (ngn l. ngt) okränkbar(t), skydda, freda (ngn l. ngt); i fråga om ämne för tal l. skrift o. d. äv.: förbjuda att vidröra l. ingå på o. d.; ofta med bestämning inledd av prep. för l. mot, ngn gg från, betecknande det för l. mot vilket ngt skyddas osv.; i sht i p. pf. ss. adj.: okränkbar, skyddad l. fredad (för ngt). Familjelivets fridlysta område. Christus fredlyser sina apostlars heder med denna apologia: Den eder föraktar, han föraktar mig. Cavallin Herdam. 4: 382 (cit. fr. 1748). De genom Tryckfriheten fridlysta ämnen. LBÄ 1: 4 (1797). Inom sin egen fridlysta krets skulle Religionen herrska. Tegnér (WB) 3: 158 (1817). Mö är fridlyst å land. Därs. 5: 112 (1825). Pentameterns sista hälft är fridlyst från all elision. SvLittFT 1838, sp. 723. Revolutionen sjelf var fridlyst mot allt klander. Odhner G3 1: 591 (1885). Skolans fridlysta värld. Verd. 1892, s. 106.
Ssgr (i allm. till 2): FRIDLYSNINGS-BESTÄMMELSE. SkogsvT 1910, s. 361. —
(1) -BREV. (i fråga om äldre förh.) Abboten berättade biskopen om rövarfar, som i många år hade bott fredlös i skogen, och bad om fridlysningsbrev för honom. Lagerlöf Saga 142 (1908). —
-LAG, r. l. m. —
-STADGA, r. l. f. BtRiksdP 1853—54, VII. 1: nr 47, s. 1. —
-TID. SFS 1864, nr 68, s. 4. Kongl. Domänstyrelsens kungörelse, angående fridlysningstid för vissa djurslag. SFS 1891, Bih. nr 24, s. 1.
Avledn.: FRIDLYSTHET l. FREDLYSTHET, r. l. f. (föga br.) till 3: okränkbarhet, skydd, fred. Biberg 3: 455 (c. 1823).
Spoiler title
Spoiler content