publicerad: 1926
FRÄLSNING fräl3sniŋ2, r. l. f. (m. Sahlstedt (1773), Dähnert (1784)); best. -en; pl. (knappast br.) -ar (Sahlstedt (1773), Hoppe (1892)).
vbalsbst. till FRÄLSA.
1) (numera nästan bl. i högre stil, mindre br.) motsv. FRÄLSA 1: räddning. Noe .. bereedde Archen till sit husfolks frelsning. Ebr. 11: 7 (NT 1526). Det ädla redskap, som försynen utkorat till Sveriges frälsning, hade redan begynt sitt höga värf. Odhner Lb. 116 (1869; om Gustav Vasa). Beslutet att hellre underkasta sig tyrannens vilja än söka frälsning i uppror. Rydberg RomD 81 (1877). Elkan Hall 62 (1899).
2) (i religiöst spr.) motsv. FRÄLSA 2. Nohrborg 380 (c. 1765). För oss, som icke tvekat att offra en skärf, då det gälde hedningarnes frälsning och salighet. Rundgren Minn. 2: 224 (1870, 1883). Frälsningens återlösande och helgande krafter. Sundberg Farl. 9 (1873).
Ssgr (i allm. till 2): FRÄLSNINGS-ANSTALT~20 l. ~02. teol. om kyrkan. Hahnsson (1896). 2NF 23: 770 (1915). —
-ARMÉ(N). [efter eng. Salvation army] benämning på en internationell religiös sammanslutning av engelskt ursprung som är militäriskt organiserad o. som har till syfte att predika frälsning o. hjälpa fattiga o. lidande. ”Frälsningsarmén”. Den nyaste ”andliga” sekten i Stockholm. DN 1883, nr 5481, s. 2 (rubrik). En medicinsk studerande, fanatiskt hängifven Frälsningsarméns sak, vitnade om Guds omvändelseverk med honom. Sundsvallsp. 1886, nr 14, s. 2. Skaror af människor strömma in under frälsningsarméns fanor och låta hypnotisera sig af dess hojtande och viftande. Verd. 1891, s. 186. särsk. oeg., om möte som hålles av frälsningsarmén l. om lokal där dylikt möte hålles. Eleganter och hamnbusar, alla gingo på frälsningsarmén. Lagerlöf Länk. 206 (1894). —
-BUDSKAP~20 l. ~02. (i religiöst spr.) Det glada frälsningsbudskapets .. förkunnande för de andeligen fattige. Melin JesuLefv. 2: 65 (1843). —
(3) -HATT. (vard., föga br.) jfr BONNETT, sbst.1 1 b. Hennes ansigte synes ej mycket under den stora frälsningshatten. Lundin NSthm 663 (1890). —
-HISTORIA. särsk. teol. i sg. best., om den gm Kristus åvägabragta frälsningens förberedelse o. förlopp. Flensburg KyrklTal 339 (c. 1875). —
-HISTORISK. teol. De frälsningshistoriska tilldragelser, som i stort antal förefunnos i det israelitiska folkets historia. NF 7: 1406 (1884). —
-HÄR(EN). benämning på frälsningsarmén; numera i sht i högre stil inom frälsningsarmén. I går afton (uppträdde i Stockholm) för första gången en svensk afdelning af den s. k. ”Frälsningshären”. DN 1882, nr 5748, s. 2. NF 14: 424 (1890). Då sjunger en af sopranerna gällare än någonsin: Uti frälsningshären äro vi soldater. Lundin NSthm 666 (1890). —
-LÄRA, r. l. f. teol. o. rel.-hist. (Bibeln) är moral, och frälsningslära. Leopold 3: 175 (1798, 1816). Indiens frälsningslära. Söderblom Gudstr. 323 (1914). —
-NÅD(EN). (i religiöst spr.) Ordet är .. det medel, genom hvilket frälsningsnåden kommer till alla. Melin Pred. 1: 16 (1844). —
(3) -OFFICER. officer i frälsningsarmén. —
-ORD.
-RELIGION. rel.-hist. Kristendomens natur af att vara frälsningsreligion. Göransson UndersRel. II. 2: 104 (1906). —
(3) -SOLDAT. soldat i frälsningsarmén. Våra inhemska ”frälsningssoldater” af båda könen. DN 1882, nr 5748, s. 2. —
-SÖKANDE, p. adj. äv. substantiverat. —
-UPPENBARELSE~10200. teol. uppenbarelse av Guds frälsningsrådslut o. frälsande makt. PedT 1891, s. 91. —
-VÄRK, n. i sht teol. Guds (Kristus') handlande o. värk i syfte att frälsa människorna. Claëson 2: 380 (1859).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content