publicerad: 1926
FYSIOLOGI -ol1ogi4, stundom -ωl1-, l. -å1l-, stundom -ω1l-, l. -lå-, i Sveal. äv. -ji4 (physiologi´Weste, fysiålåji´Dalin), r. (l. f.); best. -en l. -n; pl. (ss. konkret) -er.
Ordformer
(förr stavat physiologi(e))
Etymologi
urspr. o. eg.: (allmän) naturvetenskap; sedermera: den gren av den medicinska l. biologiska vetenskapen som avhandlar organismernas livsfunktioner (i ä. tid utan bestämd avgränsning från närstående vetenskaper); stundom elliptiskt för växtfysiologi l. människokroppens fysiologi (förr stundom innefattande hälsovårdslära) l. djurfysiologi; äv. konkret: lärobok i (framställning av) fysiologien. Allmän fysiologi, motsatt: speciell fysiologi, den del av fysiologien som sysselsätter sig med de enskilda organens resp. organsystemens funktioner var för sig. Medicinsk fysiologi (i fackspr.), läran om människokroppens livsfunktioner i normalt l. sjukt tillstånd. Patologisk fysiologi (i fackspr.), den gren av den medicinska fysiologien som sysselsätter sig med sjuka organismers (organs) livsfunktioner. Block Progn. 37 (1708). Om Kroppens beskaffenhet och bruk, samt hvaruti dess bibehållande vid helsan består .. underrättar Physiologien. Regnér Begr. 4 (1780). Morphologi och physiologi (dvs. växtfysiologi) redogöra för organets och individets utvecklingshistoria. Agardh Vextsyst. 31 (1858). jfr DJUR-, EXPERIMENTAL-, HJÄRN-, LJUD-, NERV-, NÄRINGS-, VÄXT-FYSIOLOGI m. fl. —
Spoiler title
Spoiler content