SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1926  
FÄLAD 3lad2, stundom 3~la2d, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(fälad RelSeg. 28/2 1710, s. 3 (: Fäladzmarckz) osv. fällad Rusttienstzordn. 1686, s. C 3 b (: Fälladz Bruukz). fäled ResolAllmBesvär 1731, § 28 (: Fäleds-marken), Botin Hem. 1: 138 (1755: Fäleds .. markers). fälade Spegel 101 (1712). fälag Dahlman Humleg. 44 (1748: fälagsparker), Kindblad (1871))
Etymologi
[jfr fd. fælaþ, d. fælled; av o. ett ord av ovisst urspr., möjl. en avledn. till LIDA (i bet.: gå) l. LEDA, v., l. också ett ord motsvarande isl. láþ, land (uppvisat äv. i got. unlēþs, fattig); jfr fsv. fäladher, m., boskap. Formen fälag torde bero på felaktig anslutning (jfr fsv. fälagh, gemensamt bo, bolag)]
1) (i sht i Skåne) utmark (betesmark) som är en bys l. en stads gemensamma egendom; betesallmänning; byallmänning. Spegel 101 (1712). Planteringer på Stadens fälad eller utmark. SvMerc. 1: 576 (1755). Före Enskiftesdelningen här i Skåne hade hvart Byelag en stor allmänning, hvilken, under namn af Fälad, tjente om Sommarn till betesmark för Fäkreatur, Får, Hästar och Svin. Nilsson Fauna 1: 242 (1820). De stora allmänna betesmarkerna, fäladerna, där ungdjuren gå lösa hela sommaren. TurÅ 1911, s. 26 (i fråga om Knäred i Halland). — i allmännare anv.: utmark. Jag hörde .. af samma berättare, att på hans fars egor fans en fälad och på den en hög, som kallades Griskers hög. Wigström Folkd. 1: 225 (1880). jfr PRÄSTGÅRDS-FÄLAD.
2) (i Skåne, numera knappast br.) i träde liggande mark, träda. Ägorne eller landet på slätten är deld i treskifte, i Kornvången, Rågvången och Fäladen; desse tre byta så om, at endera delen hvilar hvar sit år, och då kallas Fälad. Linné Sk. 173 (1751). Lovén Folkl. 5 (1847).
Anm. En enstaka gg har anträffats uttr. i fälad med, intill, utmed [d. i fælled med, i gemenskap med]. Att officerare och deras underhafvande icke skole sigh understå vid derass qvarter, där dhe i fählat med adelssgodz belägne ähro, jaga, fiskia och skiuta. RARP 9: 391 (1664; i en inlaga från Skånes adel).
Ssgr (till 1): FÄLADS-BRUK. (†) användande av fälad. Fälladz Bruukz Langille eller Ränta recknas som annat Langille och Renta. Rusttienstzordn. 1686, s. C 3 b. —
-LOTT. (i sht förr) utskiftad lott av (en stads) fälad; i sht i fråga om förh. i Lund; jfr GÅRDE-JORD. BL 9: 209 (1843). Fäladslotter, af hvilka hvardera utgöres af 2 1/2 tunnland. Brunius Metr. 568 (1854). 2NF (1908).
-MARK. (i sht i Skåne) = FÄLAD 1; äv. i allmännare anv.; jfr FÄLAD 1 slutet. Fienden .. hade satt sig på Helsingborgs Fäladzmarckz högdar. RelSeg. 28/2 1710, s. 3. Bååth NDikt. 39 (1881).
Spoiler title
Spoiler content