publicerad: 1926
FÄLB fäl4b, sbst.1, äv. FÄLP fäl4p, r. l. m. ((†) n. Rudbeck Borås. 32 (1776), Meurman (1846)); best. -en; pl. (om olika slag av fälb) -er32 l. 40.
Ordformer
(fälb (felb) 1740 osv. velb 1791. fälp (felp) 1648—1888. velp 1788 (: velp foder)—1797. felbell SPF 1822, s. 146. velpel Almström Handelsv. 479 (1845), Åstrand (1855))
Etymologi
[jfr d. felpel, nt. felp, holl. fulp, felp, velpel, t. felbel, felber, felpel, äv. felpe; av it. (l. span. l. port.) felpa, ”yllesammet”; jfr mlat. faluppa, spån, halmfiber]
ett slags sammetsliknande, mycket långhårig vävnad, slät l. mönstrad, av växlande material samt företrädesvis använd till foder; numera oftast om den sorts silkesfälb (vars hår nedborstas o.) som användes till cylinderhattar. Tullordn. 31/7 1648, s. D 1 b. En carpus af svart saffian, fodrad med svart felb. Tersmeden Mem. 3: 40 (1740). Felp .., ett vanligen yllet tyg, liknande sammet, dock med längre hår. Synnerberg (1815). SFS 1906, nr 38, s. 51. — jfr BOMULLS-, SILKES-FÄLB.
Ssgr: A: FÄLB-FODER. (fälb- 1775 osv. fälbs- 1755—1788) En Svart klädes väst med felbs foder. ÅgerupArk. Bouppt. 1755. —
B (†): FÄLBS-FODER, -FODRAD, se A. —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content