SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1926  
FÄSTMÖ fäs3t~mö2 l. (arkaiserande l. bygdemålsfärgat) FÄSTEMÖ fäs3te~mø2, f.; best. -n ((†) -en RARP 3: 282 (1642: Fästermöens, gen. sg.), Florman BrefRetzius 28 (1828)); pl. -r ((†) -ar Strand Tidsfördr. 2: 59 (1763), Forsell Sällsk. 141 (1845); -er Möberg Gr. 199 (1815)).
Ordformer
(fäst- c. 1665 (: Fästmöögång) osv. fäste- 1550—1912. fäster- 1597—1714)
Etymologi
[fsv. fästemö; jfr d. fæstemø, isl. festarmær; förra ssgsleden utgår i formen fäster- från fsv. gen. sg. fästar till FÄST, sbst.2, i formerna fäste-, fäst- från FÄSTA, v.]
urspr. o. eg. (numera bl. i fråga om förh. före 1916 o. i sht rättshist.): kvinna som blivit lagligen trolovad med (”fäst” av) en man; sedermera i allmännare anv.: förlovad kvinna; stundom: ”tillkommande” (hustru), käresta, (ngns) tillbedda; stundom eufemistiskt för: älskarinna; äv. oeg. l. bildl.; jfr FÄSTE-KVINNA, -JUNGFRU, -PIGA (se FÄSTA, v. ssgr C). Dagligen skriva till sin fästmö. Han har slagit upp med sin fästmö. Ther till är .. (fogden) sielden tilstädes .., utenn är .. tileffventyrs mere hos sin fästemö. GR 21: 150 (1550). När friyaren winner thet, at hon (fästemöön) skal honom Trolofwas, så blifwer han Brudgumme, och hon som mangiffs, Brudh. Schroderus Comenius 591 (1639). Satyr öfver mina Fäste-möar. Strand Tidsfördr. 2: 59 (1763). Buteljen är min fästemö, / Min enda vän och maka. Bellman 5: 113 (c. 1775). Weste (1807). (Den tama älgens) fästmö växte och tilltog i fägring. VetAH 1819, s. 231. Nilsson FestdVard. 67 (1925). jfr LAG-, VÅR-FÄSTMÖ m. fl. — särsk.
a) (†) i uttr. trolovad fästmö, lagligen trolovad kvinna. VDAkt. 1664, nr 17.
b) i uttr. gå fästemö, benämning på den i vissa trakter fordom förekommande seden att fattiga ”fästekvinnor” gingo omkring i bygden o. insamlade bidrag till sin bosättning. Sundblad GBruk 134 (1888). Norlind AllmogLif 593 (1912).
Ssgr: FÄSTMÖ-GÅNG. (förr) jfr FÄSTMÖ b. KyrkohÅ 1911, MoA. s. 117 (c. 1665; randrubrik). —
-GÅVA. (†) ”fästningsgåva”; anträffat bl. i pl. Han skulle gifwa henne någon wacker skänk föruthan sina fästemö gåfwor. VDAkt. 1717, nr 258. Därs. 1760, nr 78. —
-SKRIN. (förr) prydligt arbetat skrin vari i vissa trakter ”fästningsgåvorna” överlämnades till fästmön. Samtiden 1874, s. 732. Karlin i KultHM 2: 30 (1895). —
-SÄCK. (förr) påse vari fästmön under ”fästmögången” hopsamlade de hoptiggda bidragen till bosättningen, brudsäck. KyrkohÅ 1911, MoA. s. 117 (c. 1665).
Spoiler title
Spoiler content