FÖLJESLAGARINNA föl1jesla1garin3a2, om person f., om djur f. l. r., om sak r. l. f.; best. -an; pl. -or.
kvinna (l. djur av honkön) som åtföljer ngn (på en resa o. d.); äv. mer l. mindre oeg. o. bildl.; jfr FÖLJESLAGARE. Dalin Vitt. 4: 29 (c. 1733). Mitt svar föranledde ett anbud å min följeslagarinnas sida att .. göra henne sällskap till L:s gästgifvaregård. Törneros Bref 1: 83 (1825; Schröders uppl.). Kvinnan måste vara bildad ... För att kunna vara sin mans värdiga följeslagarinna. Söderhjelm Kulturförh. 2: 139 (1903). —
