SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se

SAOB

Svenska Akademiens ordbok

publicerad: 1926  

FÖN fø4n, r. l. m. (m. Thomée Blanc 3: 76 (1865)); best. -en.

Ordformer

(äv. skrivet föhn)

Etymologi

[av schweiz. t. föhn (fht. fōnno, fōnna), ytterst av lat. favonius, västanvind; jfr FAVON]

i sht geogr. o. meteor. stark, av kvävande hetta (o. rägn) åtföljd (sydlig l. sydvästlig) vind i de schweiziska alperna; äv. i utvidgad anv., om likartad vind i andra bärgstrakter. Östlig och nordostlig vind kallar man ofta Bise .., sunnan- och sydvestvind Föhn. Thomée Blanc 3: 76 (1865). 2NF (1908).

Ssgr (i sht geogr. o. meteor.): FÖN-STORM. —

-VIND. UVTF 28: 29 (1881).

SAOB

Alfabetisk lista

  fölla
  föller
  föllest
  fölning
  fölsing subst.
  fön subst.
  föna subst.
  fönska subst.
  fönster subst.
  fönstra verb
  för subst.

  Till   alla ordböcker

Spoiler title

Spoiler content