publicerad: 1927
FÖRDELA förde4la l. fœr-, i Sveal. äv. 032 (förde´la Weste, fördèla Dalin), v. -ade, äv. -ar, -te, -t, -t; se för övr. DELA, v.1 vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Landsm. XVII. 1: 65 (i handl. fr. 1671; i bet. 2)), -ING (†, Teitt Klag. 92 (1556; i bet. 3), Swedenborg Reg. 9 (1718; i bet. 2)), -NAD (†, Sylvius Mornay 34 (1674; i bet. 2)), -NING (se d. o.); -ARE (se avledn.).
Etymologi
1) [jfr motsv. anv. i fsv. o. ä. d.] (†) meddela. The ther .. goode rad .. fördeele kwnne. GR 2: 56 (1525).
2) i allm.: dela; indela; uppdela; äv. refl.; ss. refl. (förr äv. dep.) äv.: vara delad l. uppdelad osv., stundom: förgrena sig o. d.; numera (utom i a) nästan bl. i förb. med prep. i l. på: dela l. indela i (delar l. grupper o. d.) l. uppdela på (avdelningar o. d.). GR 22: 110 (1551). (Ryssarna) fördelte sigh i två hoper. Därs. 26: 137 (1556). Gemene man är fördeld i rotar. Schroderus Comenius 654 (1639). Wäga-skäl .., ther en wäg fördelas och skiljes uti twenne. Spegel 555 (1712). Intill denna tid var Norrige fördeladt i en mängd småstater. Strinnholm Hist. 1: 302 (1834). De begge kamrar, på hvilka folkrepresentationen skulle vara fördelad. Nyblæus Statsm. 41 (1882). Murarne fördelas genom kraftiga lisener. Hahr ArkitH 214 (1902). — särsk.
a) (fullt br. i fackspr.) med avs. på kropp l. ämne: dela i smådelar, sönderstycka, pulverisera, upplösa; särsk. i förb. fördela fint o. d. Block MotalaStr. 34 (1708). Att .. (porslinsmassan) kan finare fördelas och fullkomligare blandas. Berzelius Kemi 1: 301 (1808). Under dagens lopp hade vi mött mycket fördelad och sönderfrätt is. Nordenskiöld Vega 1: 178 (1880). Fint fördeladt trä- och djurkol. 2UB 9: 660 (1906).
b) (†) i fråga om tal: dividera, dela. Schroderus Comenius 756 (1639). Et antal, hvilket ej jemnt med tre fördelas kan. 1SAH 1: 24 (1786, 1801).
c) (†) i p. pf. ss. adj.: som består l. är sammansatt av två l. flera olika delar; särsk. i fråga om färg. Han hade giffuit them en fördeelt clädning halff walmar och annen halff parten aff grönt cläde. Svart G1 43 (1561). Samma Klädhebonat skal icke wara brokot, eller vthi monge Stycken fördeelt. Schroderus Os. 2: 326 (1635). Ett Wapn med röd och gul ferg fördelt. Peringskiöld MonUpl. 272 (1710).
d) (†) bot. i p. pf. ss. adj., om blad: delad. Bladen på stielken äro diupare fördelte på denna, än på den andra (vitsippan). Linné Öl. 113 (1745). Dens. Bref I. 2: 53 (1745).
e) (†) i överförd anv.: tränga l. bryta sig fram igenom, ”klyva”. Roddarena fördelade den stilla vågen. Ehrenadler Tel. 158 (1723).
f) (†) i överförd anv.: splittra, söndra; äv. refl. Effter Sweitzerne för Religionen skull äro fördehlte. Brask Pufendorf Hist. 87 (1680). Glada vänner sig fördela; / En bekymras, en blir tvär (osv.). Bellman SkrNS 2: 22 (1770).
3) [jfr motsv. anv. i fsv.] dela (ngt) emellan flera personer (o. d.), så att var o. en får sin andel; avskilja i delar o. förlägga dessa på olika ställen l. till olika tider osv.; uppdela (på olika personer l. ställen l. tider osv.); utskifta, utportionera, distribuera, stundom: utdela; äv. refl.; ss. refl. äv.: vara fördelad; i p. pf. äv. mer l. mindre adjektiviskt; ofta med bestämning inledd av prep. ibland l. (e)mellan l. på, förr äv. i l. till. Fördela arbetet, göromålen, vakten, rollerna. Fördela jämnt, proportionsvis. Kostnaden fördelades på trettio år. Felen fördela sig mycket ojämnt på de olika eleverna. En (i rummet) jämnt fördelad dager. GR 9: 382 (1534). J måge well fordela them (dvs. de fångna landsknektarna) j Städerne. Därs. 10: 109 (1535). The Svenske regementer blifva till diverse guarnisoner fördelte. RP 8: 81 (1640). Som Bonaparte bland sina vänner och fränder / Fördelte Europa. ESjöberg 202 (1825). Beskattningen är hos oss ojemnt fördeld. ObjGästen 1829, nr 30, s. 1. (Det) åligger .. Expeditions-Kommissarien att på fartygen fördela den proviant, som .. upphandlas. ReglFl. 1834, 2: 20. Magten var fördelad på en mängd händer. Svedelius StatsrAnsv. 27 (1856). Hahr ArkitH 164 (1902). — jfr JÄMN-, LIK-FÖRDELAD. — särsk.
a) ordna o. lägga l. ställa (osv.) på sina behöriga ställen; inordna; ordna upp. Kommande och afgående bref .. skola fördelas i wissa låder. KOF II. 2: 276 (c. 1655). All säden låg fördelad efter dess olika slag. SvFolks. 77 (1844). Östergren (1923).
b) numera i sht sjöt. o. sjömil. övergående i bet.: avdela (till viss plats l. till viss tjänstgöring o. d.). RARP 4: 434 (1650). Om icke Rådet blir fördelt til visse sysslor. 2RARP I. 2: 152 (1720). Till hvarje (bevaknings-)distrikt fördelas ett bevakningsfartyg. TSjöv. 1890, s. 26. De kommenderade officerarna äro fördelade: att under drabbning eller vid förekommande manövrer sköta olika befälsposter. UFlott. 1: 83 (1903). Bergdahl Antip. 20 (1906).
c) konst. med avs. på dagrar, skuggor, färger l. grupper o. d.: placera på sina olika (rätta) ställen, anordna, avpassa; äv. bildl. Skickligt fördela skuggor och dagrar. CVAStrandberg 1: 278 (1866; bildl.). Berättaren (förstod) att .. efektfullt fördela färgläggning och dagrar. Cederschiöld Riehl 2: 91 (1878). Väl fördela färgerna. Schulthess (1885).
d) (numera föga br.) övergående i bet.: sprida, kringsprida; förr äv. refl. 1Mack. 11: 47 (Bib. 1541). (En) Wådheld, som fördeelte sigh til monge Ortar. Schroderus Os. 2: 625 (1635). Månans sken sitt ljus fördelar. CFDahlgren 3: 78 (1822).
4) med avs. på svullnad, inflammation, vätskeutgjutning o. d.: bringa att gå tillbaka utan kvarstående förändring (därigm att vätskan o. de anhopade cellerna åter upptagas i blod- o. lymfkärlen), bringa till resorption; förr o. i icke fackmässigt språk ännu stundom allmännare: fördriva, lindra (sjukdom o. d.); äv. med avs. på smärta o. d.: häva, lindra; refl. o. i pass.: gå tillbaka, resorberas resp. fördrivas, hävas, lindras. Lindh Huuszapot. 198 (1675; med avs. på kolik). Bölden fördeltes. Block Pest. 99 (1711). Et .. omslag (av visst slag) har fördelt en svulnad i Testiklarne. VeckoskrLäk. 4: 164 (1783). Kroniskt inflammerade .. körtlar .. söker man fördela med jodmedel. Hallin Hels. 2: 192 (1885). Fördela smärtan. Sundén (1885). Sjukdomen ”fördelar sig”. Wretlind Läk. 7: 86 (1899; i fråga om lunginflammation). — särsk.
a) (i sht i fackspr.) i p. pr. ss. adj., om (värkan av) läkemedel o. d. Fördelande medel. Mahlört .. har en lösande, fördelande .. krafft. Hiorter Alm. 1737, s. 17. Fördelande olja. VGR 1776, Verif. s. 434. Varma fördelande omslag. TLäk. 1833, s. 155. Fördelande kryddor. Lindgren Läkem. (1891).
b) (i vitter stil, numera bl. enst.) bildl. Till thes min heta qval / .. Bliir qvafd och all fördeeld. UHiärne Vitt. 71 (c. 1665). Arma Gubbe! hvarför spela? / Kan det smärtorna fördela? Stagnelius (SVS) 1: 370 (c. 1815). Sturzen-Becker 3: 224 (1861).
5) (numera bl. i vitter stil, föga br.) skingra (ngt), komma (ngt) att upplösas (o. försvinna); i eg. bet. numera bl. med avs. på moln, dimma, mörker o. d.; ofta bildl. med avs. på sorg, oro, bekymmer o. d.: skingra, förströ; äv. refl. Tiil ath fordela och forskinghra for:nde Söffuerin norbys parthij. GR 3: 259 (1526). (Det) kom et väder, som fördelte den tiocka dimban. Lagerström Bunyan 2: 217 (1727). Vid solens uppgång fördelades ändtligen molnen. Gosselman Col. 1: 240 (1828). Han lofvar att i natt fördela / Ung Selims sorg. CVAStrandberg 3: 390 (1855). Hans orubbliga lugn fördelade hennes oro. Lundegård Tit. 293 (1892).
Avledn.: FÖRDELARE, i bet. 1 m.||(ig.), i bet. 2 r. l. m.
FÖRDELELIG, adj.; adv. -a. (-delig Giese) (†) till 2.
2) som framträder l. är värksam osv. endast då o. då l. vid särskilda tillfällen, tillfällig; ss. adv.: tidvis, tillfälligtvis. L. Paulinus Gothus Arch. 118 (1630; adv.). Fördelelighe Regeringz Vnderstödiare ... Thet äro the, som icke altidh och dagheligha behöffwas: Vtan tå Rikzens nödtorfft så fordrar. Därs. 122.
Spoiler title
Spoiler content