FÖRED fö3r~e2d l. fœ3r~, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[fsv. foreþer; till FÖR- I 2]
(förr) jur. ed som föregick edgärdsmännens ed. IHre(1769). (I de fsv. lagarna) betecknar (’ed' särsk.) den .. efter vitnesmålet (föreden) följande bekräftelsen af vitnenas berättelse. Schlyter Ordb. 140(1877).
Ssg: FÖREDS-MAN. [fsv. foreþis maþer] (förr) jur. vittne som svär i föreden. Nordström Samh. 2: 739(1840).
