publicerad: 1927
FÖRESE fö3re~se2 l. fœ3-, v. -ser, -såg, -sågo, -sett, -sedd; se för övr. SE. vbalsbst. -ANDE (†, Linc. (1640; under provisio), Hamb. (1700)), -ENDE, -NING (†, Florinus Voc. 76 (1695)); -ARE (†, i bet. 3, Linc. (1640; under provisor), Hamb. (1700)).
Etymologi
[fsv. foresea; till FÖRE- I; jfr mnt. vorsen, ävensom lat. providere]
1) (†) till FÖRE- I 1, 3; refl.: se sig för, taga sig i akt, taga sig till vara. GR 18: 264 (1547). Man (skall) sigh wäl föresee at man medh starcka eller swaga Dricker icke förmyckit tiltager. IErici Colerus 1: 179 (c. 1645). Lijka som man sig för een Orm måste föresee, så och för Werlden. Kempe Krigzpersp. 185 (1664). Skylle sig sjelf, den sig ej bättre föresåg. Rhodin Ordspr. 110 (1807).
2) (†) till FÖRE- I 1: se efter, undersöka; refl.: se sig om (efter ngt). Schole vij tro, att når man saken vill rätt föresee, så finnes andre orsaker, som mere förhindre then kirkebygningh änn stadzbygningen. GR 25: 65 (1555). (Vi) wele så sedan oss föresee, hwar Gudh oss effter Arfföreeningen en Konung och Herre täckes wijse. AfhBesl. 24/7 1599, s. B 2 a. Hans Högvördighet vill finna sig förordsakad .. samtel. nu varande åboer .. ifrån sina hemmansbruk .. afsäga, så at en hvar af them har sig om annan lägenhet til nästa års laga Fahrdag at förese. VDP 8/5 1754, § 11.
3) till FÖRE- I 12: sörja för (ngn l. ngt), ombesörja (ngt), tillse; sköta, vårda; numera bl. i juridisk stil i fråga om vård av minderåriga barn o. d. Iach .. med thette mit vpne breff presenterer .. Larens i Darretörp til sancti Erasmi prebenda i Vastena Som mich paa cronones vegna bör foresee. GR 1: 45 (1523). Cronans Ryttare, som .. skulle föresee säkerheeten på gaturna Nattetijdh. HSH 31: 40 (1663). Resa vthom lands til warma Baden til at föresee sin hälsa. Peringskiöld MonUpl. 110 (1710). (Rådhusrätten) ansåg .. hustrun .. skickad .. att under skillnadsåret förese makarnes minderåriga son. 1NJA 1906, s. 132. — särsk.
a) efterse. Ett par (ryska skepp) hadde stadnat vid Kjöpenhamn för att Lagas och föresis. CAEhrensvärd Brev 2: 283 (1799).
b) (†) i fråga om sörjande för en kvinnas framtid gm giftermål. (Sv.) Dottren är föresedd, (lat.) Filia nupta est. Sahlstedt (1773). Om Fröken blefve föresedd med et henne anständigt giftermål. Ullman GrefvHänd. 121 (1782).
4) [anv. möjl. beroende på inflytande från FÖRSE; jfr FÖRE- II] (†) till FÖRE- I 12; övergående i bet.: skaffa.
a) i uttr. förese ngn (l. sig) ngt, ombesörja ngt åt ngn (l. åt sig), skaffa ngn (l. sig) ngt. Detta (skall) honom i tidh förkunnas, att han veet sine saker der efter skicka, och sigh en snell hustru föresee. Rudbeck Bref 16 (1662). ConsAcAboP 4: 434 (1678). Himmelen hade föresedt oss en så oförmodad som säker hielp. Mörk Ad. 2: 126 (1744). Chrysogenes .. hade .. velat förese sig en tilflykt. Dens. Th. 3: 361 (1758).
b) i uttr. förese ngn (l. sig) med ngt, ombesörja ngt åt ngn; skaffa ngn (l. sig) ngt, förse ngn (l. sig) med ngt. GR 18: 595 (1547). (Gud) föreseer osz medh them, som widh hwarjehanda tilfällen, kunna osz beskydda. Emporagrius Cat. E 5 b (1669). Den, som .. vinner de flestas röster, (skall) .. med fullmacht på beställningen föreses. Arnell Stadsl. 3 (1730). Naturen hade .. föresedt mig med ett qvickt förstånd. Humbla Landcr. 9 (1740). Ödmann Schulz 14 (1797).
5) (†) till FÖRE- I 7: på förhand göra (ngt) till föremål för omtanke, på förhand tänka på (ngt) l. träffa anstalter för (ngt); äv.: gm förutseende l. på förhand vidtagna åtgärder skydda (ngn l. ngt mot ngt); äv. refl.: på förhand bereda sig (till ngt). Gustaf II Adolf 559 (1623). (Drottningen ber ständerna) öfwerläggia, huru desse tijder beqwämligen kunna föresees emoth all infallande olycka. RARP 4: 477 (1650). The .. litade mycket på sit manskap, och at the så wäl sig til slachtningen föresedt hade. Peringskiöld Hkr. 2: 373 (1697). Ni bör igenom en tarflig lefnad förese Eder emot en hotande brist. Widegren (1788). Inhemska penningetillgångar till fälttåget voro ej längre föresedda än till September månads ingång. Adlerbeth Ant. 1: 58 (c. 1792).
6) (numera bl. ngn gg i ålderdomligt spr.) till FÖRE- I 7: förutse (ngt). Astronomia .. (tjänar) till at föresee och undwijka hårde, onde och olycksamma Constellationes, Storm och Owäder. Brahe Oec. 11 (1581). Timar skada af rätt våda, som man ej kan förese ..; vare saklös. BB 24: 2 (Lag 1734). Det var lätt att förese, att den nästkommande Riksdagen skulle blifva stormig. Ehrenheim Tess. 49 (1819). Östergren (1924; angivet ss. sälls., åld. o. skönl.). — jfr O-FÖRESEDD.
7) (†) till FÖRE- I 7; i uttr. förese sig ngt, äv. till l. om ngt, (för)vänta sig ngt; emotse ngt. Han .. hafwer sig til at förese af Osz om alt godt. Nordberg C12 1: 110 (i handl. fr. 1700). När allenast .. (kontributionerna) tilbörligen .. erlagde warda, (må) hwar och en .. förese sig til Kongeligt Swenskt beskydd (i Slesvig-Holstein). Loenbom Stenbock 4: 10 (1765). Thomander 1: 215 (1842). Ett ondt samvete föreser sig alltid det värsta. Granlund Ordspr. (c. 1880).
8) (†) till FÖRE- I 7: förutbestämma (ngt); på förhand bestämma (ngt) åt (ngn); äv. i uttr. förese ngn till ngt. Här är them obeskedhelighom och stoltom andom itt mål föreseet. FörsprRom. 5 b (NT 1526). (Gud) förbiudher, at ingalunda någhon aff them skal plåghat warda, then han icke ther til förreseedt haffuer. PPGothus Und. D 2 b (1590). Wij niuta dät åss Ödet före ser. LejonkDr. 168 (1688).
9) (†) till FÖRE- I 1; i uttr. låta förese sig, låta se sig, visa sig. Tenker och så ther till, att man snarligen kan late föresee sigh vti en slijk dantz. GR 14: 44 (1542; i bild).
Spoiler title
Spoiler content