publicerad: 1927
FÖRETE fö3re~te2 l. fœ3-, v. -r, -dde, -tt, -dd; se för övr. TE, v., visa. vbalsbst. -ELSE (se d. o.), -ENDE.
Etymologi
[till FÖRE- I 1]
1) (†; se dock a, d) visa (ngn l. ngt) för (ngn); visa fram; förevisa. I förste öpning: Blifwer igenom en sälsynt Perspectiv före-tedd Hippocrenes Springkälla. Stiernhielm Parn. Inl. (1651, 1668). The tree Konungars och stiernans företeende under serdeles habijt och Larvor. KOF II. 2: 123 (c. 1655). Dürers hus bevaras såsom ett national-monument, och blir i denna egenskap främlingar företedt. Rydqvist Resa 131 (1838). Kindblad (1871). — särsk.
a) (numera nästan bl. i fackspr., i sht jur. o. handel.) i fråga om uppvisande (i sht inför myndighet l. inför rätta) av urkund l. handling m. m. l. om andragande l. anförande av vad som kan tjäna till bevis l. dokumentering, förr äv. ursäkt o. d. Förete fullmakt, intyg, bevis. Biljett skall företes (anslag vid plattformsspärr å järnvägsstation). (De) skole sine testimonia .. Collegio Medico förethee. Hjelt Medicinalv. 1: 11 (i handl. fr. 1663). Blifver svaranden ute förfallelös ..; döme Rätten på the skiäl, som käranden företer. RB 12: 5 (Lag 1734). Huru skall jag kunna förete någon ursägt för mitt nedriga steg? Envallsson Nybygg. 44 (1783). Banksedel skall ovilkorligen, då den i bankens hufvudkontor till invexling företes, inlösas med lagligen i riket gällande guldmynt. SFS 1874, nr 44, s. 11. Därs. 1907, nr 36, s. 32. — särsk.
β) (†) i fråga om framförande l. inkallande av person inför rätta för att bevisa ngt. Befallningsman .. (har) låtit honom in för sittiande Rätt förete. VästerbRenovDomb. Arjeplog 3/2 1743. Förete vittnen. Björkman (1889).
b) ådagalägga, lägga i dagen, (be)visa (ngt). Företee sin medhugnad vthöfwer thenne S. Herrens .. Gudhachtigheet. Emporagrius LTorstenson 22 (1651). (Du) skall .. uppvakta Deras Majestäter och tacka dem för företedd nåd. Wetterbergh FyraSign. 202 (1843).
c) övergående i bet.: erbjuda, lämna. Ullman GrefvHänd. 109 (1782). De fördelar, som ögonblicket företedde. Schröderheim Robertson 1: 181 (c. 1794). En spjutspets af flinta, som vid närmare påseende företer ett icke ovigtigt till ämnet hörande bidrag. Nilsson Ur. I. 1: 72 (1843).
d) (i skriftspr., fullt br.) visa sig hava l. innebära (ngt); röja, låta se (ngt); visa prov på, uppvisa; i sht med saksubj.; oftast med abstrakt obj. Förete en vacker anblick. Förete vissa egenheter, svagheter. Det fordna stafsättet företer ännu flera besynnerligheter. Rosenstein i SAH 1: Föret. 17 (1801). Bråviken .. företer vackra stränder. IllSv. 1: 476 (1873). (Hennes) barndomshistoria .. företedde många rörande drag. Rydberg Ath. 353 (1876; uppl. 1859, 1866: erbjöd). En vantro, som .. företer släktskap med vildens råhet. Piehl Egypt. 127 (1896).
e) närmande sig bet.: uppträda ss. l. vara (ngt). Vnge Herrar (skulle) swårligen wara beqwäme en sådan gravitetisk Person (som en påve) at förethee. Brask Pufendorf Hist. 432 (1680).
2) refl.
a) (†) med personsubj.: visa sig (för ngn); träda fram inför (ngn). I begge skolen er Rinaldo förete. JGOxenstierna 5: 318 (c. 1817). (Maria Magdalena) var den första, för hvilken Jesus efter sin uppståndelse företedde sig. Rydberg Varia 192 (1894).
b) (numera föga br.) med saksubj.: visa sig, yppa sig; komma till synes, framkomma, framträda; erbjuda sig. Finna hvad ansenlig brist sig företeer vid försvarsvärcket. 2RARP 5: 561 (1726). Alla de tillfällen, som företedde sig. Björnståhl Resa 5: 25 (1776). Handla efter sig företeende omständigheter. De Geer Minn. 2: 158 (1892). Samma skådespel, som företer sig öfverallt. Söderhjelm ItRenäss. 44 (1907). — särsk.
α) (†) med konkret subj., närmande sig bet.: förekomma (se FÖREKOMMA, v.1 I 7). (I södra Amerika) förete sig .. ett större antal särskilde (arter) af den så kallade Ormbunke Familien, än i andra trackter af verlden. VetAH 1817, s. 53. Vackra, betesrika ängar, hvilka inom Abakanska flodområdet mera sällan förete sig. Castrén Res. 2: 321 (1847).
β) (†) med adverbial l. pred.-fyllnad angivande huru l. hurudant ngt visar sig l. framträder l. ter sig. Brask Pufendorf Hist. 32 (1680). Ehuru omständigheterne härvid ännu icke för honom förete sig så gynnande som .. hans oförtrutna bemödande kunna förtjäna. CAWachtmeister (1792) hos Fürst Florman 16. Allt hvad för menniskotanken företer sig såsom verklig tillvarelse. Leopold 4: 154 (c. 1820). I hvilken förmildrande dager företer sig icke den åldriga modrens hjerte-sorg. Cygnæus 5: 179 (1866). Rydberg Gudas. 243 (1887).
3) (†) ss. vbalsbst. -ende i konkretare anv.: företeelse; jfr 2 b. Geijer I. 4: 312 (1838). Betydelsens försämring i en mängd appellatif är ett .. företeende, välbekant i språkhistorien. Rydqvist SSL 5: 228 (1874).
Spoiler title
Spoiler content