SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1927  
FÖRETEELSE 3re~te2else l. 3-, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[vbalsbst. till FÖRETE 2; jfr t. erscheinung; jfr äv. d. foreteelse, nyare lån från sv.]
1) (†) om handlingen att visa sig l. framträda l. komma till synes; framträdande; äv.: sätt varpå ngt framträder, manifesterar sig osv. Företeelsen af en svensk Opera .. kunde ensam väcka öfverraskningens glada intryck. SvLittFT 1834, sp. 377. Se vi på .. (predikoämbetets) företeelser i verlden, så synas de sköna benämningarne (som aposteln tillägger sitt kall), efter vanlig föreställning, icke rätt passande. Genberg VSkr. 2: 67 (1870).
2) ngt som visar sig l. framträder l. kommer till synes l. iakttages, fenomen; särsk. om förhållande l. tilldragelse, äv. om konkret föremål. (Månskiftena) voro af Himmelska Företeelser, de som först .. föllo i ögonen. HNicander i Alm(Sthm) 1799, s. 39. Åström Villers XI (1811; i NExtraP 1820, nr 2, s. 2 angivet ss. nybildning). Följa med de politiska företeelserna både inom och utom landet. Snällp. 1848, nr 1, s. 1. Att ständerna förgrepo sig på konungamakten .. var en så vanlig företeelse, att (osv.). Odhner G3 1: 109 (1885). Ett lokomotiv är en af de ståtligaste företeelser, kulturmenniskan kan få se. Hedenstierna FruW 180 (1890). — jfr DISSIMILATIONS-, HIMMELS-, KULTUR-, NATUR-FÖRETEELSE m. fl. — särsk.
a) filos. om det av människan sinnligt förnumna i dess relation till det absoluta, fenomen (se d. o. I 2). Borelius Id. 1 (1849). Tänkandet (har) att åtskilja, hvad som är blott företeelse, och hvad som i sanning förtjenar namn af verklighet. Sahlin HegelDual. 7 (1851). (Kants) åsigt, att alla yttre föremål äro blott företeelser och såsom sådana icke annat än föreställningar. Borelius Metaf. 341 (1895).
b) om person; jfr UPPENBARELSE. Fr. Schleiermacher var en af den nyare tidens herrligaste företeelser. SKN 1843, s. 204. En hemsk företeelse är den fullkomligt hänsynslöse .. Urskoug, som helt öppet .. lägger i dagen sin råa egennytta. PT 1899, nr 257, s. 3. (Hon) var .. en .. ytterligt proper och behaglig företeelse. Ullman FlickÄra 7 (1909).
Ssg (till 2): FÖRETEELSE-TYP. biol. fenotyp, utformningstyp. SvFolktypsutstGbg 1919, s. 2. 2NF 33: 1251 (1922).
Spoiler title
Spoiler content