publicerad: 1927
FÖRETRÄDE fö3re~trä2de l. fœ3-, n.; best. -et; pl. -en; förr äv. (i bet. 2) FÖRETRÄD, n.; best. -et; pl. = (Schroderus Os. 1: 509 (1635)).
Ordformer
(-träd 1616—1635. -träde c. 1655 osv. -trädet, sg. best. 1620 osv.)
Etymologi
1) eg.: framträdande (inför ngn); tillstånd l. tillfälle att träda fram l. in till l. att uppvakta ngn (i sht furste l. annan högt uppsatt person), audiens; jfr FÖRETRÄDA, v.1 1. Begära, anhålla om, erhålla, få företräde hos ngn. Vänta på företräde. Giva företräde åt ngn l. giva ngn företräde, förr äv. abs. giva företräde, giva audiens. Lind (1738). (Görtz) Fick .. genast företräde til Conference med Czaren. Nordberg C12 2: 625 (1740). Konungen .. gaf företräde på aflägsna ställen til förekommande af trängsel. Ödmann MPark 52 (1800). Ludvig XV .. hade redan dragit sig tillbaka till sin sängkammare, men gaf det oaktadt Scheffer företräde. Odhner G3 1: 7 (1885). — jfr AVSKEDS-, HÄLSNINGS-FÖRETRÄDE m. fl. — särsk.
b) (numera knappast br.) konkretare: audiens. SvMerc. 1765, s. 100. De .. åkte .. tillsammans ned från ett högtidligt företräde på slottet. Fryxell Ber. 10: 118 (1842). Rydberg RomD 65 (1877).
2) om förhållandet l. rättigheten att gå före l. sättas högre än ngn annan, högre rang l. värde l. anseende, främre l. främsta platsen; försteg; jfr FÖRETRÄDA, v.1 3. Hava företräde, förr äv. hava ett företräde. Han må altijdh haffua itt företräd för andra til at gå in och uth. Schroderus HoffWäck. 120 (1616); jfr c. Vthi Rumm och Session hafwe och the edle (dvs. adelsmännen) företrädh. Girs Edelh. D 4 a (1627). Härtig Johan ville .. strax lämna .. (Gustav Adolf) företrädet och stiga på vänstra sidan. Hallenberg Hist. 1: 191 (1790). Skicklighet bör hafva företräde framför penningar. Moberg Gr. 276 (1815). SFS 1905, nr 17, s. 5. — särsk.
a) i vissa uttr. o. förb.: giva (ngn l. ngt) företräde(t), föredraga, sätta (ngn l. ngt) högre l. högst. En del gifva företrädet åt de nyare (författarna): en del dyrka de gamlas förträfflighet. Sahlstedt CritSaml. 71 (1759). (Spinoza) gifver den demokratiska statsformen företräde framför den aristokratiska. Nyblæus Statsm. 28 (1882). — (†) göra (ngn) företräde, överträffa ngn. Schroderus Os. 2: 181 (1635). — (†) taga företräde(t) (av l. framför ngn l. ngt), överträffa; gå före (ngn l. ngt). Regnér Begr. 43 (1780). (Böra) Hederstittlar och rikedomar .. taga företrädet af den sanna äran och förtjensten? Moberg Gr. 259 (1815). Deras stående och öfvade arméers tactik tog snart företräde framför adelns gamla krigskonst. Strinnholm Vas. 2: 383 (1820). Kindblad (1871).
b) i sht jur. förmånsrätt, bättre rätt (till ngt), prioritet(srätt). Uti Sterbhus och vid Concurser skola vissa fordringar hafva företräde framför alla andra. Envallsson Procent. 5 (1786). Företräde till köp. Weste (1807). Backman Hb. 390 (1883).
c) (numera knappast br.) övergående i bet.: privilegium, förmån l. fördel framför ngn annan. Dalin (1852). Kindblad (1871). — (†) Aldraförst betäcknas Adeligh wörd och för andre företrädh aff yppen hielm, thet ingen förvthan .. (adelsmännen) allena så medhgifwit är at bruka. Girs Edelh. D 3 b (1627).
3) överlägsenhet; överlägsen l. mera framstående egenskap, egenskapen att vara för mera än ngn annan (ngt annat); fördel; jfr FÖRETRÄDA, v.1 3. Denna method har det företräde framför de öfriga, att (osv.). Berzelius Kemi 2: 390 (1812). Vi trodde .. icke på den indelta soldatens absoluta företräde såsom stam för en värnpliktsarmé. De Geer Minn. 2: 116 (1892).
4) utan begrepp av jämförelse med ngn annan (ngt annat): egenskapen att vara framstående, god egenskap, förträfflighet; förtjänst; jfr FÖRETRÄDA, v.1 3. Kroppens företräden. Spiess Hohenstaufen I. 1: 58 (1799; klandrat i JournSvL 1800, s. 565). Yttre företräden. Cronholm Lig. 10 (1839). I Frankrike hade Frans I i företräden och fel varit en inkarnation af sitt folk. VL 1908, nr 163, s. 3. — (†) Hans Epigramer .. äro alla af ett utmärkt företräde. JournLTh. 1812, nr 127, s. 3.
Ssgr (i allm. till 2): FÖRETRÄDES-KÄRLEK. (†) (synnerlig) förkärlek (för ngt). Geijer I. 1: 122 (1818). Hedborn 2: 186 (1819). —
-LYSTNAD. (†) begär efter företräde framför andra. FBurman i 1SAH 4: 56 (1791, 1809). Kindblad (1871). —
-RÄTT, r. l. m. rätt till företräde framför andra i ngt hänseende; prioritet; privilegium; förmånsrätt; jfr -RÄTTIGHET. Schroderus Os. 1: 646 (1635). Hertig Johan afsade sig .. sin Företrädes-rätt til Kronan. Schönberg Bref 2: 3 (1778). De af hustrun införda medel borde ega företrädesrätt och utgå till .. hennes rättsinnehafvares förmån framför mannens. 1NJA 1874, s. 492 (1858). Rydberg Vap. 126 (1891). Militära statssamtal expedieras med företrädesrätt framför vanliga samtal. SFS 1908, nr 13, s. 10. (†) i pl.: företrädesrättigheter, privilegier. Rydberg Faust 300 (1878). —
-RÄTTIGHET~102 l. ~200. privilegium; förmån; äv. (numera mindre br.): prioritet; jfr -RÄTT. GT 1788, nr 44, s. 3. Företrädes rättighet till åtkomst af en fast egendom. Boëthius Naturr. 82 (1799). Adelns företrädesrättigheter. SKN 1842, s. 2. SFS 1907, Bih. nr 34, s. 8. Företrädesrättighet till aktieteckning. Auerbach (1908). —
-STÄLLNING. privilegierad ställning. Cavallin (1875). Vissa statsuppgifter, särskildt krigaryrket, medföra gärna en företrädesställning för sina utöfvare. 2NF 1: 140 (1903). —
-VIS, adv. o. adj.
1) adv.: i främsta rummet, främst, i första hand, mest, framför allt, särskilt, i synnerhet. Lindfors (1815). Man öfversatte företrädesvis .. (de isl. sagor), som rörde det gamla Svithiod. VRydberg i SvTidskr. 1873, s. 493.
2) (knappast br.) adj.: företrädesvis förekommande l. använd. Bildningens företrädesvisa språk (dvs. latinet). SvT 1853, nr 159, s. 1 (klandrat i Vinterbl. 1853, s. 172). jfr Rydqvist SSL 2: 466 (1870).
Avledn.: FÖRETRÄDLIG, adj. (-träd- 1802. -träde- 1627) [jfr FÖR-TRÄDSLIG] (†) till 2: innebärande l. utgörande ett företräde l. privilegium. Företrädelighe dignitetz Privilegier eller frijheeter. Girs Edelh. D 3 a (1627). Mecklin BegTonk. 50 (1802).
Spoiler title
Spoiler content