SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1927  
FÖRMAK 3r~ma2k l. 3r~ (fö`rmak Weste, fö`rmák Dalin; ∪ — Bellman 5: 366 (c. 1775)), n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(-mack Brahe Kr. 7 (c. 1685))
Etymologi
[efter t. vorgemach; jfr FÖR- I c α o. GEMAK, MAK]
1) (i sht förr) förrum; ofta om rum som användes ss. väntrum l. anmälningsrum: antichambre; äv. om (mindre) rum som befinner sig intill en (större) sal; numera bl. (i sht i kanslistil) om förrum i vissa ämbetslokaler. (Konungens läkare) kom wp i drotningens förmack thill att förhöra, huru ther stodh thill om drotningens förlossningh. Brahe Kr. 7 (c. 1585). Envojén gick i förmaket, men fick ingen Audience. Dalin Arg. 1: 65 (1733, 1754). Hvad de Store angår, .. så är jag olyckligtvis nu en Sökande och får således stå i deras förmak. Tegnér (WB) 4: 291 (1823). Sturzen-Becker 2: 153 (1841, 1861). Domkapitlets förmak. Sundén (1885). Rådstufvurättens förmak å Rådhuset. PT 1903, nr 133 B, s. 2. — särsk. i överförd anv.
a) [efter nylat. vestibulum auris] anat. benämning på den mellersta, vida delen av innerörats benlabyrint hos människan; äv. om motsv. rum i vissa djurs hörselorgan. Sahlstedt (1773). Müller LbAnat. 250 (1905).
b) [efter nylat. atrium cordis] anat. benämning på vartdera av de båda övre, bakre rummen i människans hjärta, gm vilka blodet passerar, innan det kommer in i hjärtats kamrar; äv. om motsvarande rum i hjärtat hos djur. Högra, vänstra förmaket. Sönnerberg Loder 229 (1799). Inuti är .. (hjärtat) deladt i tvänne kamrar med hvar sitt förmak. Berlin Lrb. 8 (1858). Lilljeborg Fisk. 1: 1 (1881). — jfr HJÄRT-FÖRMAK.
2) rum i en bostadsvåning vilket är särskilt avsett för mottagande av främlingar o. därför är finare möblerat än våningens övriga rum (med undantag av salongen, där sådan finnes); stundom (i sht i mindre våningar) liktydigt med: salong. Icke heller kan jag finna, att förmak, sal, sängkammare, pigkammare, och tvenne kamrar för mig med särskild utgång åt förstugan, äro för många rum för oss sjelfva. Atterbom Bref 273 (1826). Stål Byggn. 2: 20 (1834). På afton kom ännu mera (främmande) så att förmaket var nära fullt. UvHeland (1842) hos Dahlgren 2Ransäter 154. Helgdagsrummet, ”förmaket”. Nyblom Minn. 1: 26 (1904). Det var av skräck för tomten, som .. ladugården var putsad likt ett förmak. Lagerlöf Troll 2: 20 (1921).
Ssgr (i allm. till 2): FÖRMAKS-BORD. JCNyberg i PoetK 1817, 1: 53; möjl. till FÖRMAK 1. För förmaksbordet är arbetet synbarligen ämnadt. Frey 1841, s. 315 (i fråga om ett bokvärk med planscher).
-LAMPA. DA 1808, nr 93, s. 10; möjl. till FÖRMAK 1.
-MÖBEL. äv. koll. Helt nya Förmaks- och Cabinets-Meubler. DA 1808, nr 56, s. 5; möjl. till FÖRMAK 1. Behåll ni era röfvade dukater / ock vapnen på er ärfda förmaksmöbel. Forsslund Arb. 23 (1902).
(1 a) -NERV. anat. benämning på nervus vestibuli i innerörat. TLäk. 1832, s. 177.
-POESI. (tillf.) Denna skaldekonst (som har blivit avstängd från sina inhemska källor) blir en Kammar-poesi, eller, om man tycker detta namn vara mindre prydligt, en Förmaks-poesi. Atterbom i PoetK 1816, s. LV. Dens. i SvLittFT 1834, sp. 69. —
-SOFFA. Åstundas att köpa en Förmaks-Soffa om 5 à 6 alnars längd. DA 1808, nr 69, s. 7.
Spoiler title
Spoiler content