FÖR- ssgr (forts.):
(II A) FÖR-MAKA, v. [av mnt. vormaken] (†) förarbeta. Thet (dvs. trästycket) tagher han och snijdher thet med granna act, och förmakar thet med sinne kunst mesterliga. SalWijsh. 13: 13 (1536). —
(II 1 a α) -MALA040 (jfr anm. 2:o sp. 2313), -ning. [efter t. vermahlen; jfr d. formale] (i fackspr.)
1) gm malning förvandla l. bereda (säd o. d. till mjöl l. gryn l. dyl.); äv. i fråga om söndermalning av ben, trä, trämassa, mineral o. d. Huru samma spannemåhll ändtligen må .. i mjöll och gryn, rogh och korn förmahlas. RP 5: 155 (1635). Den Spanmål, som till förmalning från Magasinet utlemnas, bör utvägas af Magasins-Förvaltaren. Bonsdorff Kam. 992 (1833). Förmalda kryddor förfalskas ofta. Langlet Husm. 49 (1884). Fosfatets verkan torde kunna i någon mån ökas genom finare förmalning. LAHT 1912, s. 45. Anm. Den av flera ordböcker, t. ex. Möller (1790), Dalin (1852), angivna bet.: ”mala alltsammans av en viss myckenhet” torde i stort sett vara uppkonstruerad.
2) gm malning bereda (mjöl, gryn, benmjöl o. d.). Vid benstampen stampades och förmaldes för gårdens behof 3,443 kg. benmjöl. LAHT 1886, s. 296. De ofantliga kvarnarna (i Minneapolis) .., som dagligen kunna förmala öfver 7,5 mill. kg. mjöl .., höra till stadens sevärdheter. 2NF 18: 615 (1912).
Ssg: förmalnings-lön. (i fackspr.) till FÖR-MALA 1, 2: ersättning för värkställd förmalning, kvarntull. Uppl. 1: 543 (1905).
