SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1927  
FÖRMEN, n.
Ordformer
(-meen)
Etymologi
[fsv. formen; till FÖRMENA, v.1]
(†) förhållande(t) att hindras (i ngt förehavande), hinder. Skepzflåttan war .. afförd ifrå Epheso .., på thet Fienden .. måtte .. hafwa .. läghenheet at öfwa alt fientlighit wesende vthan någhot förmeen. Schroderus Liv. 598 (1626).
Spoiler title
Spoiler content