(II B) FÖR-MÄKLA, -an, -ing; -are. [efter mnt. vormekelen l. t. vermäkeln] (†) uppträda ss. medlare i l. förespråkare för (en sak), (för)medla, (gm medling) ordna. Begära aff kon:ge Ma:th genom ider Erlighetz goda formechlan .. Domprouestens gårdh at besijtia. HFinlH 6: 268(1547). Försichtige och opartijske Domares ransakning, som alla ting kunne förmäckla til en godh förlijkning. LPaulinus Gothus MonTurb. 107(1629). RP 8: 132(1640). —
(II B) -MÄKTA, v., l. -MÄKTAS, v. dep. [fsv. formäkta, förmäktas, förmå, mäkta] (†) hava förmåga (att göra ngt), förmå, kunna; hava tillgångar, hava råd att skaffa sig (ngt); äv. refl. l. dep.; äv. i uttr. förmäkta sig ngt, förmå skaffa sig ngt. GR 2: 185(1525). The till foot .. som rostningher ecke förmekte. Därs. 3: 189(1526). At then mera formecther maa oc mera wtlegia æn then fatighe. Därs. 326.(De) kliffua (dvs. klyva) hemanen sunder, så att the her nest formeckte sig huarcken bröd eller berning. GR 14: 40 (1542). HH XIII. 1: 148(1564; refl.). Ingen förmechtades att boo på skattejorden. Rääf Ydre 4: 376(i handl. fr. 1708).
