(II B) FÖR-MÖRKNA. [jfr ä. d. formørkne] (†) förmörkas. Din lefnads, som Din lyckas Sol förmörknar och nedrinner / Så snart. Nordenflycht QT 1748—50, s. 34. —
-MÖRKRA, v. -ade. [sidoform till FÖRMÖRKA,beroende på anslutning till MÖRKER,möjl. äv. till sådana verb som FÖRBÄTTRA, FÖRMINDRA, FÖRYNGRA] (†) = FÖRMÖRKA.Hedningar .. the förmörcradhe äro vthi theras förnufft. Ef. 4: 18(NT 1526). Solen och wädhrit wordo förmörkradhe. Upp. 9: 2 (Därs.). Hans hustru .. (har) nu på ett åhr så förmörckrade ögon, att .. (hon) sig i stughun icke vägleeda kunnat. VDAkt. 1682, nr 141.Nohrborg 329(c. 1765).
