SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1927  
FÖRNYELSE förny4else l. fœr-, i Sveal. äv. 0302 (förny´else Weste), r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-nyelse 1524 osv. -nöyelse 1742)
Etymologi
[jfr d. fornyelse]
vbalsbst. till FÖRNYA. — särsk.
1) till FÖRNYA 1. Tidens tand fräter icke blott; dess verkan yttrar sig äfven uti förnyelse, i utbyte af det förnötta. Oscar II 6: 147 (1886, 1895). Kostnaden för metallpackningar och deras förnyelse (i en ångmaskin). TT 1898, M. s. 56. jfr BLOD-FÖRNYELSE. — särsk. (†) till FÖRNYA 1 c: förändring, ombyte. Om .. ortwgher .. haffue wii icke .. noghon fforwandlingh eller fornyelse giorth. GR 1: 205 (1524). Weste (1807).
2) till FÖRNYA 3; numera bl. ngn gg med anslutning till 1. Helsingius L 5 a (1587). Wallin Rel. 4: 432 (1832). Stiltrogna restaureringar i gotik (t. ex. förnyelsen af katedralen i Orleans). Hahr ArkitH 239 (1902).
3) (numera bl. i vitter stil; jfr dock b) till FÖRNYA 4. Lifvets genom våren och ungdomen hos hela den organiska verlden utvecklade förnyelse. Hwasser VSkr. 2: 152 (1847). Förgängelsens och förnyelsens obevekliga lag. Lundegård Prins. 192 (1889). — jfr GENERATIONS-FÖRNYELSE. — särsk.
a) (†) till FÖRNYA 4 a. Kellgren (SVS) 6: 150 (1786).
b) (fullt br.) till FÖRNYA 4 c. Her Stens skrifvelse til ståthållaren på Nougård om leides förnyellsse. GR 26: 822 (1556). Sedan i följd af uraktlåten förnyelse ofvan nämnda inteckning förfallit. 1NJA 1874, s. 151. (Ätten) fick 1632 förnyelse på sitt vid reformationens införande förlorade adelskap. NF 15: 782 (1891). Inteckning af fordran skall .. inom hvart tionde års slut undergå förnyelse. 2NF 12: 754 (1909). — jfr INTECKNINGS-FÖRNYELSE.
4) (i religiöst spr.) till FÖRNYA 5 slutet. Förwandlen idher medh en förnyilse vthi idhart sinne. Rom. 12: 2 (NT 1526). Syndakroppen skall varda om intet genom en daglig det högre lifvets förnyelse. Wallin 2Pred. 3: 229 (1830). jfr SINNES-FÖRNYELSE. — särsk. teol. om det moment i den helige andes nådevärk varigm han omskapar den pånyttfödda människan, så att Guds beläte allt fullkomligare återställes hos henne; jfr HELGELSE. (Gud) giorde .. oss salugha, genom then nyia födhelsens baadh, och then helgha andes förnyilse. Tit. 3: 5 (NT 1526). Muræus Arndt 1: 17 (1647). Norbeck Theol. 86 (1840). 2NF (1908).
5) (föga br.) till FÖRNYA 6: upprepande. Cellarius 93 (1699). Ofta begå vi ett fel, utan att ångern bestraffar det, och gilla dess förnyelse. Elgström (o. Ingelgren) 266 (1802). Berndtson (1880).
Ssgr: (3 b) FÖRNYELSE-BREV. (i fråga om ä. förh.) urkund gm vilken förnyelse av ngn rättighet o. d. meddelas. BtFinlH 3: 3 (1531). Johansson Noraskog 3: 173 (1884; i fråga om förh. 1569). —
-DAG.
1) (†) till 3 a: dag då en institution l. dyl. återupprättas. Leopold 5: 526 (1822).
2) till 3 b: dag för förnyande av försäkring l. lottsedel o. d. Östergren (1923). —
(1) -FOND. (i fackspr.) fond som ett affärsföretag avsätter till förnyelse av inventarier o. d. RiksdRevRiksgäldsk. 1907, s. 210 (i fråga om järnvägsaktiebolag). Ramstedt BokförGr. 111 (1915). —
(3 b) -KVITTO. (i fackspr.) kvitto å avgift som erlägges för förnyande av förut gällande försäkring. Klint (1906). —
(3 b) -LOTT. jfr -PRIS. NerAlleh. 1871, nr 41, s. 1. —
(3 b) -PRIS. i fråga om lotteri där dragningen sker i olika terminer: pris för lott till viss dragning, gällande för dem som spelat i lotteriet under föregående dragning(ar) inom serien. Fyris 1894, nr 59, s. 1. —
(3) -SKOTT. bot. De hvarje vår från jordstammen (hos perenna växter) uppskjutande örtskotten kallas förnyelse- l. innovationsskott. 2NF 25: 1151 (1917).
Spoiler title
Spoiler content