SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1927  
FÖRNÖJELSE förnöj4else l. fœr-, i Sveal. äv. 0302 (förnö´jelse Weste), r. l. f. (f. Lind (1749), Lundell; m. Weste, Deleen (1829)); best. -en; pl. (numera bl. i bet. 3 c β) -er.
Ordformer
(-nöj- (-nöi-, -nöij-, -nöy-) 1593 osv. -nög- 1707—1764. -nögiel- 1701—1736. — -else 1593 osv. -ilse 1687)
Etymologi
[jfr d. fornøjelse. Anm. Ordets nuvarande anv. i bet. 3 b o. c torde bero på inflytande från d.]
vbalsbst. till FÖRNÖJA, v.1 — särsk.
1) till FÖRNÖJA, v.1 1. — särsk.
a) (†) till FÖRNÖJA, v.1 1 a α: uppfyllelse. Effter Jon Gummason träget anhåller få sin angifne åstundans förnögelse. VDAkt. 1718, nr 278.
b) (numera knappast br.) till FÖRNÖJA, v.1 1 b.
α) abstr.: förhållande(t) att vara nöjd l. att åtnöja sig (med ngt). Schroderus Dict. 57 (c. 1638). Förnöjelse med den plats samhället gaf åt hvar och en. Hallström Skepn. 325 (1910). — jfr MISS-, O-, SJÄLV-FÖRNÖJELSE.
β) (†) konkretare, i uttr. få sin förnöjelse, få så mycket att man blir belåten, få nog, ”få sitt lystmäte”, bliva tillfredsställd. De hungrige hafva fådt sin förnöjelse. Sahlstedt (1773). Heinrich (1814).
2) (†) till FÖRNÖJA, v.1 3; särsk. konkret(are): ersättning, godtgörelse, vederlag. Brask Pufendorf Hist. 275 (1680). Förnöielsen för den Skada som Drängen Jöns Carlsson lidit. VDAkt. 1723, nr 424. Som Creditorerne i högsta yrcka, at få sine förnöijelser. VRP 8/3 1732. Til erhållande af rättmätig förnöjelse och skade-ersättning. Convention 27/3 1794, s. B 2 b. Kreditorernes förnöjelse. Dalin (1852). — särsk. om godtgörelse för begången förseelse. Sammaledes förkastas ock the som lära, at .. man Gudz nådh förtiena skal genom wåra egna förnöyelser. UpsMöt. E 3 b (1593). Ekman Siönödzl. 480 (1680).
3) till FÖRNÖJA, v.1 5. — särsk.
a) (†) abstr. Hvar och en menniskia födes til en viss Enevåldz Herres förnöijelse. Dalin Arg. 2: nr 31, s. 3 (1734; uppl. 1754: nöje). Genom lustbarheter sörja för någons förnöjelse. Dalin (1852).
b) (numera föga br.) konkretare: (känsla av) tillfredsställelse l. glädje o. d. Carl XI (1679) i HH XVIII. 2: 5. Iagh ähr viss dherpå att Gudh hielper oss en gångh .. vehl tillsammanss och få lefva uthj mångh åhr medh förnögielse ihopa. KKD 7: 5 (1701). Att stolen af någon skalk undanrycktes och han till höga Grefskapets förnöjelse baklängest. Cederborgh JP 18 (1819). Ekorrarna gjorde kullerbyttor af idel förnöjelse. Beskow SvBarn 6 (1896).
c) (mindre br.) i fråga om ngt som bereder glädje l. tillfredsställelse o. d. Ekman Siönödzl. 36 (1680). Skytten hade .. den förnöjelsen att vid Hofvet .. i Ängland höra de utsöktaste loford öfver den unge Svenske Konungens stora egenskaper. Hallenberg Hist. 4: 693 (1794). Det var kung Karls stora förnöjelse att .. bry mig för min vän. De Geer Minn. 2: 35 (1892). — jfr SINNES-FÖRNÖJELSE. — särsk.
α) (†) om person. (Jesus) är min förnöijelse, / Efter honom jagh här längtar. Ps. 1695, 274: 3. Aldrakieraste vehn och utvaldeste gledhie och förnögel(se). KKD 7: 150 (1707; överskrift i brev till brevskrivarens hustru). Tranér Anakr. 134 (1825, 1833).
β) (numera föga br.) förlustelse. Iuhllekar .. och allehanda förnöijelse (vara) .. till 20:de dagen. SKrok (1749) i SmålHembygdsb. 1: 40. Den starka dragningskraft, som stadens förnöjelser .. ha på de från landet inströmmande unga männen och qvinnorna. Thyrén Sedl. 23 (1915).
Ssgr (i allm. till 3 a o. b): A: FÖRNÖJELSE-BOK. (föga br.) jfr -LÄSNING. (Lundin o.) Strindberg GSthm 274 (1881). —
(3 c β) -LOKAL, r. l. m. (föga br.) förlustelselokal. Hedin GmPers. 416 (1887). —
-LÄSNING. (föga br.) förströelseläsning. Sylwan ModPress. 137 (1906). —
(3 c β) -VÄRK, n. (†) förlustelse. SvBL 3: 319 (1860).
B (†): FÖRNÖJELSES-DAG. Vi .. bemödade oss likasom i kapp at göra dessa åtta dagarna til förnöjelses-dagar för honom. Ågren Gell. 132 (1757).
Spoiler title
Spoiler content