publicerad: 1927
FÖRNÖJSAM förnöj4~sam1 l. fœr-, äv. (i sht i Sveal.) 03~2 (förnö´jsam Weste), adj. -samme, -samma; -sammare. adv. -T.
Ordformer
(-nöj- 1712 osv. -nög- 1697 (: förnögsamhet)—c. 1770 (: förnögsamhet))
Etymologi
1) motsv. FÖRNÖJA, v.1 1, om person: lätt att tillfredsställa, som har små anspråk, nöjd med litet; jfr FÖRNÖJLIG 1. Sachtmodigt, fridsamt och förnöjsamt sinne. Swedberg SermCens. 154 (1712). Rik i sin fattigdom är den förnöjsamme. Franzén Pred. 2: 222 (1842). Den förnöjsamme har alltid nog. Granlund Ordspr. (c. 1880). oeg., om växt l. djur. UtsädT 1891, s. 27. För att skydda .. (järnvägen) mot de vandrande dynerna planterade man häckar av förnöjsamma ökenväxter. Hedin Pol 1: 127 (1911).
2) (†) motsv. FÖRNÖJA, v.1 1: nöjd, belåten; jfr FÖRNÖJLIG 2. ”Aha! ..” sade han med en förnöjsam min. JournLTh. 1812, nr 182, s. 1. Dalin (1852; med hänv. till förnöjd).
3) (†) motsv. FÖRNÖJA, v.1 1, om sak: varmed man kan vara nöjd, tillfredsställande, tillräcklig; jfr FÖRNÖJLIG 3. Vij äga ett förnögsampt boo, af Boskap Säd, och annor gudz välsignellse. VDAkt. 1725, nr 97. Nordberg C12 1: 703 (1740).
4) (numera knappast br.) motsv. FÖRNÖJA, v.1 5: som skänker nöje l. tillfredsställelse, angenäm, nöjsam; jfr FÖRNÖJLIG 4. Dalin Arg. 1: 160 (1733, 1754). Jag hade roligare och förnöjsammare dagar sedan jag fått Fredag till sällskap. DeFoë RobCr. 94 (1752). Kindblad (1871). Särdeles förnöjsamt var det icke (hos Ture Jönsson Roos). Rydberg Vap. 163 (1891).
5) (†) motsv. FÖRNÖJA, v.1 5: som erfar nöje l. tillfredsställelse; jfr FÖRNÖJLIG 5. Dalin (1852; med hänv. till förnöjd). Kindblad (1871).
Avledn.: FÖRNÖJSAMHET, r. l. f. [jfr ä. d. fornøjsomhed]
2) (†) till 2. Förnöjsamhet med en ting. Weste (1807). Wallin 1Pred. 2: 429 (c. 1830). jfr SJÄLV-FÖRNÖJSAMHET.
3) (†) till 4; särsk. konkret. VDAkt. 1697, nr 157. Det tycks väl vara godt, at kunna .. utzira hela huset med hvarjehanda förnöjsamheter. Weise 2: 164 (1771).
4) (†) till 5: glädje, tillfredsställelse. Bælter Christen 311 (1743, 1748). Vi förnötte denna juhle-helgen under mycken ro och förnöjsamhet. Dahlberg Lefn. 84 (c. 1755; uppl. 1911). Kindblad (1871).
Spoiler title
Spoiler content